2007

Jag älskar att kolla på gamla bilder så blev jätteglad när jag hittade ett USB-minne fullt med bilder från 2007. DET var ett tag sen, 8 år sen! Härliga minnen.

13:51


Hej hej. Jag ligger i sängen och mår dåligt. Tidigare idag var jag, mamma och pappa i Lund för att få personbevis från Skatteverket så att min syster kan skicka det till sitt universitet i London. Sen gick jag på Panduro och köpte lite pynt och fina saker till min scrapbook om cheerleading. Jag har tänkt göra en fin liten bok fylld med härliga cheerleading minnen och massor av glitter. Boken köpte jag för några dagar sen, tror egentligen att det är ett vanligt ritblock med spiral men pyntar man det så kan det bli till en scrapbook. Jag påbörjade framsidan men fick sluta och har lagt mig helt död i sängen. Hela dagen har jag haft huvudvärk och halsvärk och nu började magen knyta sig och göra ont. Om nån halvtimme ska jag iväg för att träffa Nicki & Fia men vet inte om jag orkar egentligen. Vill inte vara sjuk på min födelsedag IMORGON!!!

Blå mat

Blå mat, nomnom. Det bara blev så. Tänk om man skulle köra ett färgtema för varje måltid/mellanmål? På sätt och vis hade det varit lite kul, men det är betydligt roligare att ha en färgglad tallrik. En pride tallrik typ. Men nog om det nu. Jag var så seg och drack en Celsius och då kommer såklart energin så att jag inte kunde sitta stilla. Gick ut och tränade på gården och stretcha sen inomhus. Jag har fortfarande inte något gymkort här i Sverige igen och vill inte skaffa ett förrän jag vet säkert att jag har ett jobb med någon hyfsad inkomst, det kostar ju lite liksom. Men att träna hemma går ju faktiskt minst lika bra, det är ju det jag oftast gör. Bortsett från cheerleadingen alltså. Jag tränar oftare hemma än på gym. Jag tyckte inte jag körde ett jättehårt pass men mina ben skakar fortfarande lite och känns ömma. Men det är ju bra, så ska det va! Jag satsar mest på att träna ben och mage, allra mest ben.
 
Cheerleadingen är jättebra, den får mig att sätta upp nya mål inom träningen som jag mår betydligt bättre av än alla ätstörda tankar. Jag vill bygga muskler så jag kan utföra bra gymnastik och jag vill bli vig så att jag kan göra coola stunts. Oavsett om jag nu blir topp eller bas så vill jag vara vig, ibland ändras det, och det kan hända att jag blir topp i framtiden igen även om jag blir bas i detta programmet. Och även om jag inte blir topp, klart jag vill vara vig! Det behövs inom cheerleading ändå. Det är inte så lätt att vara en stel cheerleader.
 
XOXO

Zalando

 
Kollage från Zalando
1 här | 2 här | 3 här | 4 här | 5 här
 
Sponsrat inlägg
 
Åh, den klockan, skorna, väskan... Shoppar sällan på Zalando men shit vad snygga vissa kläder där är. Klicka in på länkarna för att se mer!


Hagamannen, SD, feminism

Jag ser mig inte som någon provocerande person med elaka åsikter, men förlåt om någon tolkar det så när jag, som jag sagt många gånger tidigare säger "Man ska inte ge igen". En/flera person(er) beter sig väldigt dumt, varför vill man sjunka lika lågt? Detta kom jag och tänka på av att jag loggade in på fb denna morgon och såg flödet som vanligt fyllt med artiklar om hagamannen. Jag är ingen politiker eller tänker ändra folks åsikter, jag anser bara att man ska bete sig bra oavsett hur andra beter sig. Gyllene regeln "Var mot andra så som du vill att dom ska vara mot dig", nu låter jag säkert väldigt töntig men det är ju sant. Varför är det töntigt att vara snäll?
 
Han gjorde fel, hagamannen, MYCKET fel. Polisen/domstolen eller vem det nu är, dealar med att ge honom sitt straff. Självklart ska man få straff för att ha betett sig dumt om agerandet är på en kriminell nivå, men det betyder inte att resten av världen ska ta efter hans beteende. Nu har han tydligen blivit misshandlad med en golfklubba, är inte det minst lika hemskt? Jo. Och nu har någon samlat in 10 000 kr till dem "hjältar" som misshandlade hagamannen. Hör nu hur det låter? "Hjältar" som misshandlade.
 
Jag står INTE på hagamannens sida, jag tycker INTE att män har det sämre än kvinnor, jag tycker INTE att Jimmie Åkessons åsikter är rätt. Jag är emot SD, är feminist och tycker det är hemskt vad hagamannen gjorde. Det jag menar är - att ge igen löser ingenting. Jag har blivit mobbad i skolan, men jag skulle må så j*** att veta med mig att jag gett igen och gjort samma sak tillbaka. Min värdfamilj i England var väldigt elaka och jag hade en ganska stor chans att ge igen sista dagen men gjorde inte det, jag vill inte sjunka lika lågt. Jag har blivit mycket slagen av en person, men jag skulle aldrig vilja ge igen.
 
Alla har ju sina olika åsikter och en del anser det bättre att bete sig likadant tillbaka. Detta inlägget skriver jag bara på min lilla blogg som knappast kommer göra den minsta skillnad och det är inte fler än mina (fantastiskt underbara ♥♥♥) läsare som kommer se detta. Jag är inte ute efter det. Men jag anser helt enkelt att man ska ta efter BRA beteenden, inte dem dåliga. Beter jag mig dåligt så är det mitt fel, jag får skylla mig själv och skämmas för mitt beteende. Folk kan vara sura, arga, förbannade, hata mig. Likadant om någon annan gör fel. Jag hade aldrig velat sjunka lika lågt som den personen. Bara bete er bra mot era medmänniskor och ni kan ha gott samvete för vilka fantastiskt fina personer ni är ♥

Bas


Hej hopp. Imorse blev det kaos när mina föräldrar fyllt i min systers stipendieansökan fel och glömt att dem måste ha en bekräftelse på min identitet. Dessutom är det lördag, så det är inte mycket som har öppet. Så jag satt i mjukis och pyntade min cheer väska, det var det jag skulle ha glitterstenarna från igår till, men fick slänga på mig kläder snabbt och ner med alla cheer grejer och åka in till polisen i Malmö som tyvärr inte kunde hjälpa oss. Så vi ska tydligen någonstans på måndag och försöka fixa det. Efter polisen åkte jag till träningen som började 13.45. Jag blev bas idag!! Först blev jag jätteglad, eftersom jag velat prova basa jättelänge, och fick nu göra det. Men sen insåg jag hur mycket tråkigare det var och saknar att vara topp... Grupperna var inte satta utan vi provar bara runt nu i början, men det är inte så säkert att jag blir topp ändå ju. Det var kul att basa, det var det, men mycket roligare att toppa. Vi får väl se hur det blir, det är ju inte hela världen!

Var är min lön?

Vad är det med detta vädret? Klarblå himmel - ösregn - klarblå himmel - ösregn. Så har det pågått hela dagen. Idag var min sista dag på Online där jag rå 16.k45 och kom springandes i ösregnet till busskuren. När jag satt inne på kontoret var det klarblå himmel, såklart. Vid bussen råkade jag stöta på pappa som också nyss hade slutat jobbet, och eftersom våra jobb ligger precis intill varandra tar vi samma buss. Han tyckte inte heller om regnet som ni nog ser av hans sad face på bilden.
 
Direkt efter jobbet träffade jag Hanna och åt middag ihop på Barista. Vi gick till flera ställen innan vi hittade ett där hon kunde äta vegansk mat. Tänker inte på sånt själv eftersom jag inte följer någon sån diet, och att umgås med vegeterianer brukar funka då det nästan alltid finns något vegetariskt på menyn. Men veganskt blev ju en helt annan grej. Vi hittade i alla fall en sallad på Barista men jag körde på en grillad halloumi macka med en chai latte. Efteråt gick vi på lite olika ställen, bland annat Panduro Hobby där jag köpte scrapbook och glitterstenar. Kan visa senare vad glitterstenarna var till, dem var nämligen inte till min scrapbook.
 
Nu är jag galet trött och ska hålla på lite till med mina glitterstenar tills jag somnar golvet. Jag vaknade vid sex imorse och kunde inte somna om efter det eftersom jag var orolig för vad som hänt med min lön - jag skulle fått den för två dagar sen. Så jag låg vaken och stirrade på klockan tills den slog 08.00 då jag ringde ekonomiansvarig och hörde vad som pågår. Dem hade fått fel kontonummer, nån liten siffra hade blivit fel. Så dom hade sms:at och försökt ringa mig, på mitt gamla nummer. Men nu stämmer allt och lönen ska trilla in någon gång nästa vecka. Tycker dom kan ge mig dubbellön för väntetiden hehehe...

Stretching

Hallååå! Jag somnade inte förrän tre inatt men gick upp vid nio och har äntligen lyckats hålla mig vaken, åtminstone fyra timmar av dagen. Jag har fått svårt att sova om nätterna igen och börjar sova längre och längre på förmiddagarna, jag vänder snart på dygnet. Ush nej, det vill jag inte göra. Så idag när jag lyckades ta mig upp vid nio, äta frukost och hålla mig vaken som vanligt ska jag se till att göra det hela dagen så jag kan somna tidigare ikväll. Blir jag sömnig blir det kaffe eller Celsius, iiiinget sovande idag. Nepp. Stränga regler. Tufft liv. Stackars mig. Eller inte.

Jag har hållt mig sysselsatt med ännu mer städning på rummet (ja, det är jättestökigt), rensat bilder på datorn och tränat och stretchat mycket. Tränarna vill att vi ska ha heel stretch och scorpion i programmet, det vill jag med, men jag måste ju kunna det först. Jag är inte sådär jättevig så jag har ganska långt kvar, därför ska jag satsa på mycket stretch. Idag lyckades jag faktiskt precis få tag i foten med båda händerna i scorpion, och två sekunder efter tappade jag. Lol. Jättemånga kan det men hallå, jag är inte alls vig så det är ju framsteg! Som bilden - stay, think, be, positive. Till November Cup ska jag kunna det.

Ny design

Header bilden ↑
 
Sådärja! Nu har jag fixat en ny design. Jag har ju en ny frisyr (som jag visserligen skaffade igår) och bilderna var ändå ganska gamla i headern och profilbilden. Eller, visst kan man ha dom bilderna. Men något jag störde mig på var att jag var så mycket mindre, 10 kg mindre ungefär och så himla smal. Headern är ju lite första intrycket av hur man ser ut eller vad bloggen handlar om och en bild på mig som jättesmal när jag inte är det tycker jag inte passar. Plus att jag gillar att förnya! Tänkte inte ha en så glittrig design, men hur går det att undvika? Jag älskar glitter ♥♥♥
 
En sak stör jag mig på just nu, hela texten i menyn har ett jättebrett mellanrum och jag fattar inte hur man fixar det. Någon som vet? Antagligen fortsätter jag försöka imorgon men nu vill jag SOVA. Godnatt sötnosar. :*

Första träningen med Vain


HELLO. Första träningen med Vain var sjukt kul. Allt vi gör är väldigt basic för mig men det är ändå superkul. Förutom gymnastiken förstås, där jag alltid legat en bit efter, haha! Men, jag lärde mig faktiskt en ny grej. Vi körde pair stunt, i lib och sen heel stretch. Jag kan inte heel stretch lol. Och såklart väldigt lågt, men alla börjar ju någonstans, ellerhur? För er som inte vet vad pair stunt är så är det bara en bas och en topp istället för två baser, en bankperson och en topp.

Men, hemvägen var inte lika rolig. Tåget körde från Hyllie till Malmö C där det inte körde vidare för det var strömavbrott. Hela stationen var nersläckt utan skärmar eller någon hänvisning. Jag, som åkte med Agnes, en tjej från mitt lag, fick ta oss till Värnhem för att ta bussen till Lund. Men bussen stannade inte vid stationen utan vid Tetra Pak, så jag bad mamma hämta mig vid Tetra Pak. När jag kom dit med bussen kunde jag inte hitta mamma, ringde henne, pratade kort och sen dog hennes mobil. Gick runt en stund i området, i kanske tio minuter innan jag hittade henne och kunde komma hem. Asså... Tur att jag haft en bra dag och är på bra humör ändå. 

Lite degiga



Nu ligger jag och Amanda och degar oss framför TV:n efter en god lunch och en massa försök att fotografera i blåsten. Några bättre bilder fick vi till än dom ovanför men dom kommer ni se senare.

Ikväll är första träningen med Vain och jag är supertaggad! ^^

Studentfoto



Men ojjj! Nu när jag städade öppnade jag ett tjockt kuvert som legat på mitt bord väldigt länge. Jag trodde det var något tråkigt som jag redan öppnat men det var ju studentkatalogen med alla studentfoton från Malmö. Jag har undrat vad som hände med min beställning på den katalogen men inte trott att det var det som låg i det tjocka kuvertet. Haha, och en liten fin bild på min klass fanns såklart där! Och sen blev jag jätteförvånad när jag upptäckte att jag var på en av vimmelbilderna. Såg först Sofia, och tänkte "Åh vad kul att Sofia är på en av dom!", sen fick jag syn på mig själv på en annan... Det var ju en ganska stor skola så det var lite kul att just jag kom med. Åh, studenten var jättehärlig.

Städerska




Gud vad jag känner mig effektiv idag. Var som sagt på Arbetsförmedlingen i Eslöv och skrev in mig, sökte sen ett par jobb som verkade intressanta, tog kontakt med en person som skulle kunna hjälpa mig få jobb, och har nu städat mitt rum ganska länge och gjort om lite grann. Har tex fixat en "studenthylla" bara för att jag tyckte det blev fint, hängt upp lite olika diplom på väggen, pyntat med cheerbows, ställt upp mina pokaler, gjort en Questbar hylla och slängt en massa onödigt. Är långt ifrån klar med mitt kaosiga rum men det är skönt att få det gjort och kul att se hur fint det blir. Har förresten också skaffat ombre ikväll, oops, hoppas det blev bra. Borde gå till en frisör men är snål. Tänker låta håret torka så kan lägga upp någon fin selfie på hur det blev sen, ha det bra! :)

Arbetsförmedlingen


Såklart. Jag gick in på Coop, skyndade mig och sprang till tåget som var försenat. Men jag har inte bråttom nånstans så det spelar egentligen inte någon större roll. Jag är påväg hem från Malmö efter att ha köpt lite Questbars, och innan det varit i Eslöv på Arbetsförmedlingen. Jag måste hitta ett jobb. Men det löser sig nog, får bara ge det lite tid och väldigt mycket arbete. 

Zoo tema på infinity camp


Andra dagen av infinity camp och jag ska hem och köra gymnastiiiik. Jag är mycket mer taggad på det idag än jag var efter igår. Vi har pratat planer för året och mål vi vill uppnå individuellt och i lag. På mitt eget papper skrev jag massor av mål, men kan nog utse tre huvudmål: klara mjukis framåt, flickis & bli mycket vigare. Jag måste verkligen lära mig gymnastiken bättre.

Pratade också med coacherna för Invincible, senior level 3 laget eftersom jag, som jag sa igår, känner att det blir ganska tråkigt och har inte så mycket att utveckla med att träna på level 1 när jag gjorde level 2 förra året. Jag skulle hellre jobba mig upp till level 3 och känna att jag faktiskt kommer någon vart i min träning. Men level 3 laget är redan väldigt stort och då kanske det inte finns plats för mig när jag anmäler mig så sent och dessutom är på level 2,5. Det är ingen level, menar att jag är mittemellan.

Men, vi lärde oss infinity dansen, pysslade, pratade och planerade. Det var zoo tema på träningen så personen med bäst outfit vann korgen på bilden ovanför fylld med godsaker. Det gick till en av miniorerna som gick runt i apdräkt hela dagen. Själv hade jag faktiskt inte klätt ut mig alls.

Infinity camp


Idag mellan 14-18 var jag på min första träning med infinity. Det var ett "infinity camp" som hålls både idag och imorgon med hela föreningen. Jag måste faktiskt säga att det känns lite tråkigt med level 1,nu när jag fått veta vad vi gör på den nivån... Jäklar vad jag ska köra gymnastik och stretcha nu, jag ska verkligen försöka komma med i level 3 laget. Vaaarför finns inte level 2? Åh vad irriterande.

Men! Cheerleading är alltid kul, so don't get me wrong. Det var såklart kul ändå att få köra lite. Dem delade ut diplom till alla så tro inte att diplomet på bilden är något speciellt haha . Lite skrynkligt råkade det ju bli i väskan också. Och en gympa påse från infinity köpte jag. Menmen, egentligen kände jag mig lite halvsjuk imorse men tog värktabletter och åkte så jag hoppas att jag inte behöver stanna hemma imorgon. Hörs senare, puss ;*

Datt bitchy scale

Gud vad glad man kan bli av sina egna tankar, haha. Jag vägde mig ikväll, första gången på kanske två månader. Jag vet att jag skrev något inlägg i början av när jag var i England och hittade vågen under min säng, vägde mig och mådde skit. Men sen vägde jag mig aldrig mer, och långsamt har det gått åt det motsatta hållet. Både i England och hemma i Sverige har jag tänkt ett flertal gånger att jag ska väga mig eftersom det var länge sen sist, och jag har absolut ingen aning om vad vikten ligger på. Men jag får ångest av att veta vikten.
 
Jag vill inte tillbaka till allt. En siffra ska inte identifiera mig. Jag vet att siffran på vägen gör mig besatt, blind för verkligheten och fast i en destruktiv livsstil där allt som spelar roll är vad dom små siffrorna på vågen i badrummet visar och vad rösten i huvudet säger. Var är rösten? Hah! Hur många gånger har jag nämnt den i bloggen? Ana, den där fula lilla rösten som drar mig åt helvetet. Den är nästan helt borta nu, asså herregud... Ja, det är sant. En del saker vill jag inte äta ibland och tänker att jag borde äta si och så, men jag äter nästan helt oberört nu och eftersom jag äter väldigt hälsosamt så kommer ingen megaångest av en liten godbit då och då.
 
Jag har gått upp i vikt, men guess what? Jag blev glad. Jag har kört en hel del styrketräning, och YES det har gett resultat. Gainzzzz! Jag ställde mig framför spegeln efteråt och tänkte "Inte såg jag bättre ut när jag vägde 20 kg mindre inte" Jag har ingen VS modell kropp men jag har en hälsosam och lagom snygg kropp som klarar av att träna massor av cheerleading, vilket betyder SÅ mycket mer. Jag ville kort sagt säga att jag blev så himla glad när jag insåg att jag vägde mig, blev på riktigt GLAD över viktuppgången och ställde mig sen framför spegeln med inställningen "Fan vad bra jag är". Förr fick jag ångest av att inte veta vikten, nu får jag ångest av att veta den. Det är precis motsatsen till hur det brukar vara. Welcome back happy life ♥

Zara Larsson

Ikväll var jag med Nicki, Fia & Hanna och såg Zara Larsson på Malmöfestivalen. Asså jesus vad bra hon är! Har tyckt om henne sen hon var med i talang, men har inte sett henne live någonstans förut. Vi träffades vid halv 6 för att äta ihop men det blev inte riktigt så. Jag och Hanna gick till ett ställe och Nicki & Fia till ett annat för att sedan mötas igen på bestämd plats. Men varken jag eller Hanna hade kontanter med oss så vi gick till Espresso House istället och köpte varsin cream cheese bagel och en jättegood äppel & citronjuice, satte oss och åt, väntade på Nicki & Fia och först efter det hittade vi dom igen. Sen var det ganska lagom tid att gå bort mot scenen för att se Zara som spelade i nån timme.
 
Nu måste jag egentligen sova, men vill inte. Åt precis en questbar som jag fick trycka i mig för jag är egentligen inte ett dugg hungrig. Anledningen att jag åt den var för att jag dom senaste nätterna vaknat vid fyra eller fem tiden och varit VRÅLHUNGRIG, så jag fått gå upp och äta vid den tiden, och sen lägga mig igen i några timmar. Jag tycker om att vakna hungrig, faktiskt. Det är lite mysigt att gå upp på morgonen och vara hungrig och äta en god frukost. Men inte redan vid fyra eller fem, det är lite väl tidigt att vakna för frukost... Så nu hoppas jag att den där questbaren kan få mig att sova lite längre.

Cheer Infinity Athletics - Vain

Så himla snygga bilder från min tryoutvideo, lol...Vet att jag inte är särskilt vig MEN det ska jag jobba på!
 
Nu är jag jätteglad igen! Jag missade ju som sagt tryouten i London eftersom jag åkte hem, och sen gick jag på Malmö All Star's tryout. Mitt förra lag, Super Novas, är nu ett level 3 lag men jag var ju bara med ungefär ¼ av förra året som level 2, så därför kom jag inte med. Jag blev så extremt ledsen, och kände mig jättedålig. Men hallå?? Jag kämpade mot anorexi och depression och var med på mycket mindre än hälften av tiden, ungefär ¼ faktiskt. TROTS det fick jag jättebra platser i programmen när jag kom tillbaka BÅDA gångerna, kunde vara med som om jag alltid tränat med dom, och lärde mig massor av nya stunts. Nu under sommaren har jag kört en massa gymnastik för att komma ikapp och har lyckats landa en mjukis framåt, sen kommer jag visserligen inte upp igen men vad spelar det för roll? Jag har gjort framsteg! Plus att det är mestadels gymnastiken jag ligger efter på, stunten går alltid väldigt bra för mig. Hade dom fortfarande varit level 2, eller, om jag hade haft chansen att vara med hela förra året så hade jag säkert kommit med igen. Men nu blev det inte så.
 
När jag insåg det var jag fortfarande ledsen över att det inte finns något senior level 1 eller level 2 lag i Malmö All Star, utan bara ett fortsättningsträningslag ELLER level 3. Men! Det finns ju en till cheer förening i Malmö, Cheer Infinity Athletics. Helt ärligt tycker jag dom är mycket coolare och bättre. Dem har sjukt mycket snyggare koreografi, bättre på gymnastik, snyggare dräkter och snyggare färger. Dem har senior level 1 och level 2 lag, så jag gjorde en tryout video och skickade allt jag kunde, eller nästan kunde (tex mjukisen) och fick svar för några minuter sen. Deras level 2 lag finns tyvärr inte kvar, men jag fick absolut vara med i level 1! Det kanske verkar konstigt att vara glad över en nivå lägre, men det betyder ju att jag är bäst, hahaha.... Synd att jag är på level 2 när det bara finns level 1 och level 3 för seniorer i Malmö. Dessutom fick jag vara med i ett lag med snyggare koreografi, färger och dräkter, än ett "fortsättningsträningslag".
 
Låter ju som sagt konstigt, men jag är jätteglad! Klart att det inte låter lika bra att säga level 1 som level 2, eller 3. Men jag var ju knappt med och hade jättemycket annat och kunde trots det vara i level 2. Hade level 2 bara FUNNITS hade jag varit där. Så, i helgen kanske jag kommer på deras infinitycamp, annars har jag träning på onsdag. Wohoo! ^^

2 cm längre



Träffade dem där konstiga människorna på bilden ovan och fick veta att jag vuxit 2 cm!!! Ser ni lyckan i ansiktet på bilden? Asså shit, jag trodde jag var 153,5 cm men jag är 155,5! Överlycklig!

Berry boost & chai


Nu ligger jag i soffan och latar mig med gott samvete eftersom jag gjort nåt åt mitt liv idag. Påväg till Malmö träffade jag Patricia och undrade vart hon skulle "till skolan", sa hon. Just det! Jag tänker verkligen inte på att skolan är igång nu, så himla skönt att slippa det. Själv tog jag tåget till Malmö för att lämna CV på Organic Market som jag är väldigt intresserad av att jobba på. Sedan åkte jag till Lund och lämnade CV på en del andra ställen som jag är intresserad av, lite klädaffärer och restauranger som servitris. Nu ska jag BARA söka sånt som verkligen verkar intressant att jobba med, inte något "bara för att". Klart att alla jobb kan bli lite dryga, men det ska vara något jag är intresserad av.

Jag provade också Get Raw's berry boost bar eftersom jag aldrig gjort det förut men ser dom överallt, känns som något alla äter förutom jag. Den var väl sådär, gick bra att äta men inget speciellt. I Lund tog jag också en liten ischai från Barista eftersom jag aldrig fikat på Barista och tänkte jämföra om EH eller Barista har den bästa ischaien, EH vann. Chai är alltid gott men den var inte heller nåt särskilt.

Hemma har jag kört nån halvtimmes träning, en massa stretch och ätit en god lunch. Snart kommer Amanda och senare ikväll troligtvis Patricia!

Brownie


Okeeej, nu så är jag en brownie igen. Som för 5 år sen. Jag har naturligt brunt men har blekt det eller färgat svart ett tag. Och detta är ju inte precis min naturliga hårfärg, jag är inte helt nöjd... Jag tycker det ser lite grått ut, såndär askbrun färg och det tycker jag inte om. Jag måste väl vänta på att håret ska få vila sig lite men sen vill jag ha i någon lite guldigare nyans. Eller så slingar jag det blont? Hmm, vi får se. Det är kul med en ny hårfärg iallafall. Nu drar jag snart iväg för jobb så vi hörs sen, puss hej :*

Blondie to brownie


Hej hå, hej hå. Tåget var inte 30 minuter sent utan en timme. Vi stod stilla i en timme med långsam internet uppkoppling och ingen information om när vi skulle komma vidare. I 45 minuter höll jag mig på gått humör men efter det gick det inte längre och mitt tjuriga humör höll sig kvar när jag kom hem. Jag la mig i sängen och var skitsur och försökte komma på något roligt att göra som skulle få mig på bättre humör. Så då sprang jag i sista sekund till Konsum innan de stängde och köpte en hårfärg. Att vakna upp med en ny hårfärg är ju alltid kul. Hur länge har jag velat färga håret brunt? Kanske sex månader, och det var nog ca tre månader sen jag bestämde mig för att göra det NU, men det har alltid kommit saker ivägen. Mamma hjälpte mig att blanda i allt så jag hoppas inte att jag vaknar upp som en kossa imorgon med blonda fläckar i håret. Om tio minuter ska jag duscha ur det och sen hoppas jag att jag kan somna. Jag känner inte för att sitta vaken hela natten och hälla i mig 48 celsuis och 17 kaffe för att ta mig upp imorgon. Puss på er finisar :*

Espresso House


Ameeeh, tåget har stått stilla i 30 minuter nu. Fast jag är på ganska bra humör ändå så det är väl okej, än så länge... Jag vill hem och äta yogurt. Jag var nyss i Malmö och träffade min supersaknade Sofia och fikade på mitt också supersaknade Espresso House. Bilden är dock gammal för jag tog ingen bild idag. Men det var jättetrevligt och jag köpte lite spontant ett par shorts på H&M för det var så varmt. Borde spara pengar egentligen. Men jag hoppas verkligen tåget kör snart, för annars kommer jag inte vara på lika bra humör som jag varit under dagen. Vi hörs peeps! :)

Vräker i mig mat

Oh hey!!! Idag är jag ledig från jobb och ska träffa Sofia i eftermiddag istället. Innan det ska jag nog städa mitt rum lite som ser ut som ett bombnedslag och plugga till högskoleprovet. Skulle jag vara lite mindre effektiv kollar jag nog på Pretty Little Liars. Fick veta att alla säsonger bara handlar om samma sak om och om igen? Än så länge har jag i alla fall inte tröttnat på det men om det stämmer kommer jag nog aldrig orka kolla färdigt alla säsonger och googlar vem A är. Kommentera INTE vem A är!
 
Men, jag har sovit gott inatt och gått upp tidigt för frukost som vanligt, somnat om igen och sedan gått upp för en celsius och träning. Har inte smakat jordgubb & kiwi innan men det var jättegod, en av dom godaste, helt klart. Men jag har märkt en sak, herregud vad min matsmältning har skyndats på... Jag blir hungrig oftare och oftare och inser att jag kan äta så himla mycket utan att det gör någon skillnad på min kropp, det bara försvinner efter ett tag ändå. Jag kan äta en stor middag och sedan en massa snacks på kvällen och ändå vakna upp med ett precis likadant utseende som på morgonen innan. Jag har ingen superplatt mage men den ser väl ut som många andras så det får duga, den är helt normal.
 
Nu när jag jobbat på Online där jag sitter stilla fyra timmar i sträck så har jag inte ätit en jättestor lunch eftersom jag ändå inte kommer att röra på mig, men satan vad hungrig jag blir... Så då vräker jag i mig mat på pausen och blir ändå hungrig när passet är slut eller till middag på kvällen. Alltså, jag äter nog inte ovanligt mycket som det kanske låter som nu. Men jag är så van vid hur lite mat min kropp kan ta att det känns helt overkligt att jag kan vara hungrig så ofta igen och äta men ändå inte bli större. Det är JÄTTEskönt! Klart att kroppen måste vänja sig vid matintaget och det har den nog gjort nu eftersom jag verkar kunna äta väldigt mycket (för att vara mig i alla fall). Så för alla ni som inte vågar lita kroppen - jag vet hur det är, men shiiit vilken förändring det blir om du fortsätter äta tills kroppen vänjer sig. OCH accepterar din fullt normala, hälsosamma kropp som tyvärr är större än VS modeller men mindre än sumobrottare.

Höghöjdsbana

Äpple kanderat med choklad, och, äpplen är ju nyttiga. Så jag var ganska nyttig.
 

Idag jobbade jag mellan 12-3 och träffade sedan Nicki & Fia för att gå på Malmöfestivalen. Vi gick runt en del och ställde oss sedan i kö för en höghöjdsbana som tog oss 2 timmar att köa till. Men, det var värt det! Banan var kanske sju-åtta meter upp så höjden blev inte så läskig, men blåsten gjorde det ganska svajigt och det var lite creepy ibland. Kul var det iallafall! Träffade Emma och Linn också när jag kom ner från banan som jag inte träffat på flera år, typ fem kanske? Tvillingar x2, både Emma & Linn och Nicki & Fia är ju tvillingar. Nu ska jag hem igen och hör alla andra prata om skolan som börjar imorgon eller på tisdag, wohoo det gör inte jag! Shit asså, jag går inte i skolan längre... Känns jättekonstigt.

Skönhet kommer från insidan

Jag kom och tänka på det här med storlek och utseende, som jag visserligen tänker på väldigt ofta. På bilden till vänster åt jag knappt nånting, på bilden till höger åt jag minst sju gånger så mycket, men när var jag mest nöjd med mitt utseende? Jag hade uppnått mitt mål med thighgap och att rent alllmänt vara supersmal, men jag är tusen gånger mer nöjd med utseendet på höger bild både eftersom jag verkligen tycker att jag ser bättre ut där, och för att jag också mår bra på insidan.
 
På vänster bild, när jag åt väldigt lite och försökte släppa kontrollen och unna mig något - då svällde magen upp och ångest fyllde hela kroppen. Nu händer samma sak, jag sväller upp, men det försvinner igen. Såklart, för det gör det. Men på den tiden var inte min kropp van vid så "mycket" näring och kalorier att det blev som en chock när jag åt något extra. Dessutom var jag så pass undernärd och underviktig att min kropp behövde gå upp i vikt och försökte såklart samla på sig vad den kan. Nu äter jag hälsosamt och varierat, och himla mycket mer. Vad händer? Jo min mage sväller upp, precis som alla andras. Sen försvinner det igen. SÅKLART. Men kroppen måste ha tid att vänja sig vid matintaget. Min mage svällde upp mer när jag åt under tiden jag gick upp i vikt än vad den gör nu när jag äter tre-fyra gånger så stora portioner.
 
 
Fortsätter jag äta som jag gör, äta normala portioner och ibland lite extra för att unna mig så kommer kroppen vänja sig och inte samla på sig allt utan göra sig av med det. Men slutar jag äta igen och drar in på kalorierna märker kroppen av det och får en chock när jag plötsligt äter något extra. Det här är väldigt uppenbart för många men det är inget man tänker på eller riktigt kan lita på om man ska bli frisk från en ätstörning. Dessutom har jag en hälsosam vikt nu och då finns det ingen anledning för kroppen att samla på sig en massa extra. Bara om jag skulle äta extremt mycket extra kalorier, men det känns som att jag gjort det många gånger utan att något hänt. Filmkvällarna med Pamela är bra exempel. En kväll åt vi ett helt paket Belvita, en påse saltade cashewnötter, blåbär och ett litet paket vindruvor tänkta som SNACKS. Dvs, vi hade ätit middag innan men råkade köpa lite för mycket snacks. Oops. Vi blev proppmätta och såklart fick jag en liten bullmage av all mat, men det var HELT borta på morgonen. Hade jag gjort detta med det kaloriintaget jag hade på vänster bild, då hade maten naturligtvis också försvunnit efter ett tag men det hade tagit mycket längre tid.
 
Mitt syfte är att man inte ska sluta äta för att gå ner i vikt eller bli smalare, det leder bara till att man sväller upp nästa gång man försöker äta lite mer. Jag har försökt göra det flera gånger, men alltid insett hur dumt det är och att jag inte kan fortsätta mitt liv såhär. Yolo eller? Ska jag bara leva mitt liv utan någon energi och snygga kurvor?
 
Dessutom, en del skulle kanske säga att jag ser bättre ut på vänsterbild, för det är dagens ideal. Men dagens ideal är en anorektisk, underviktig, undernärd och ohälsosam person. Så synd om er killar som dras till den vänstra tjejens utseende, hon kommer dö av svält och ha världens tjurigaste humör och panikångest varenda dag medan ni som tycker om tjejen till höger kommer ha en tjej som har energi, livslust, trivs med sig själv och har ett äkta leende. En del tycker att en väldigt smal kropp ser bättre ut, men jag är inte en av dom. Jag ville ha idealets utseende eftersom jag ville tillfredsställa andra, medan jag egentligen tycker att en lite större och hälsosammare kropp ser mycket bättre ut. Och en del kommer tycka att jag ser bättre ut nu, när jag egentligen hellre ser ut som jag vill se ut. Det kommer alltid finnas någon som tycker du ser dålig ut och någon som tycker du ser bra ut, så varför inte se ut som du själv trivs bäst med?

Årets första dopp

Idag var jag på ribban med familjen för årets första dopp, i AUGUSTI! Det brukar vara i maj jag badar första gången i nån sjö eller hav, men denna sommaren har det inte blivit av. Synd att det var ganska blåsigt och inte tillräckligt varmt för att bada. Men det var trevligt ändå. När både mamma och pappa gick på toa sprang jag och min syster iväg med alla våra grejer och gömde oss bakom en vägg - så typsikt oss! Vi har gjort det massor av gånger. Det är jättekul när vi är på semester och jag och min syster tar väskorna och gömmer oss, sen kikar vi på mamma och pappa som blir jätteförvirrade när både väskorna och vi har försvunnit.
 
Innan havet var vi över till Kastrup för att försöka få tag på mitt bagage från förra lördagen. Äntligen fick jag den! Dem hade ingen märkning och kunde inte spåra den, så vi fick följa med till massor av rum och leta efter väskan. Tillslut sa dem att vi får åka igen, de kan inte hitta den. Förutom om den skulle vara i ett sista rum... Och direkt när dem öppnade dörren såg jag den! Sån tur. Jag började bli rädd att jag aldrig skulle få tillbaka mitt bagage eftersom dem inte hade någon som helst information om att min väska skulle finnas.

Manshat

Det känns som jag blir missförstådd en hel del när feminism tas upp. Oavsett vad man säger så upprör det någon, så det är nog inget ovanligt. Jag är feminist. Självklart. Alla vet ju hur orättvist det har varit för kvinnor jämfört med män och att påstå att det är helt jämställt nu vore väldigt dumt. Dock är det mycket bättre och påväg att bli bättre. Men ärligt talat tror jag att det kommer ta väldigt lång tid innan världen blir helt jämställd, om det ens går. Om allt ska vara jämställt så syftar jag också på mellan svarta och vita och alla andra saker som behöver jämställas. Men mellan män och kvinnor, det är två kön. En man, en kvinna, vi är olika. Folk som påstår att vi är exakt lika stör jag mig på, isåfall hade inte TVÅ kön funnits. Men inget kön är bättre eller sämre än det andra.
 
Och att se skillnad på feminism och manshat verkar vara ett stort problem för många. Folk säger "Jag är ingen manshatare" men uttrycker sig sedan på ett nedlåtande vis mot män. Jag tycker om Zara Larsson men en av hennes kommentarer på en instagram bild som var "Pojkar är skräp" ser jag inte som feminism någonstans. Det är många sånna kommentarer jag syftar på, och vid ett flertal tillfällen, t.ex. på instagrambilder, så har jag kommenterat och sagt min åsikt om hur man inte ska kränka män. Man ska inte kränka män. Hur kan det vara en nyhet? Kvinnor blir tusen gånger mer kränkta än män men det betyder inte att männen aldrig råkar ut för det, speciellt om feminismen går överstyr och förvandlas till manshat.
 
Jag är som sagt feminist men väldigt mån om att det inte ska bli det motsatta. Jag är väldigt emot att "ge igen". Folk tror att min åsikt är att männen har det sämre än kvinnor. Nej, nej, nej. Kvinnor har det oftast sämre än män. Vad jag reagerar på är manshat. Om du har en smutsig tallrik och vänder på den, försvinner problemet? Nej, precis. Problem försvinner inte för att vi vänder på det. Som tur är gör de flesta inte det, utan de allra flesta vet vad feminism faktiskt innebär.
 
Jag tycker manshat är lika hemskt som att inte vara feminist och stå för jämställdhet.

Jobbsökande

Okej, nu har jag ägnat hela dagen åt jobbsökande,så jag förtjänar en liten paus. Jag har anmält mig som timvikare i kommunen, skrivit in mig på arbetsförmedlingen, skrivit CV och personligt brev specifikt för vissa ställen och åkt in till Lund och lämnat dem face to face för att få en liten merit på det. Det är ju bättre att komma in själv än att maila eller ringa. Ja, jag har ett jobb men jag vill hellre ha ett annat. Jag jobbar som telefonförsäljare och tycker om socialt arbete och försäljning är helt okej, men inte just över telefon. Vill hellre ha ett mer fysiskt arbete och om det är försäljning - så vill jag hellre ha det face to face. Ska jobba imorgon igen och efter det förhoppningsvis åka till Kastrup och äntligen hämta mitt bagage, eller på lördag.
 
Nu på kvällen har jag gjort en hårinpackning igen, duktiga mig. Längtar tills jag har brunt hår. Men oavsett vad jag gör med mitt hår måste jag verkligen ta hand om det bättre. Men vi hörs senare, puss puss :*

Q/A

Hej, jag undrar om du någon gång fastade? Undar då om du kan ge lite tips? Jag har testat men blir bara för yr och mår illa.
Alltså, ja. Men "bara" en dag åt gången, aldrig flera dagar i rad. Sen vill jag inte uppmana till att inte äta och för de flesta slutar det med att man hetsäter istället. Varför jag aldrig hetsåt har jag faktiskt inget bra svar på. Jag vet inte hur jag kunde undvika det mer än att tvinga, tvinga, tvinga mig att inte äta. Jag stirrade på mat 24/7 och fantiserade om att jag åt det, höll mig upptagen med alla möjliga uträkningar om kalorier och näringsinnehåll för att kunna tänka på mat, men ändå inte äta. Blev ju nästan Einstein på kalorier. Men jag har aldrig försökt få snabba resultat eftersom jag vet att det bara vänder i slutändan, så jag slutade inte äta bara direkt. Det tog flera månader innan jag hade min första dag där jag inte åt n-å-g-o-n-t-i-n-g. Och visst blev jag yr, svimfärdig, nära döden upplevelse. Då åt jag eller åtminstone drack något så jag fick någon näring i mig. Det var i princip det jag gjorde och om där var något särskilt som "hjälpte" mig vill jag inte berätta det på bloggen för att sprida det. Det enklaste sättet att gå ner i vikt utan att behöva svälta sig eller överträna borde väl vara att äta kalorisnål mat, tror jag. Du ska INTE fasta. Du kanske vet hur det slutade för mig? Flera månaders tvånsinläggning på sjukhus och den värsta tiden i mitt liv. Att fasta påverkar också en massa annat. Du får risigt hår, äckliga naglar, blir blek, inga muskler osv. Jag lovar, det är INTE värt det. Mår du jättedåligt och har tankar på att svälta dig kan du alltid maila mig om du behöver någon att prata med. ♥

Second chance & stunt tryout


Oooch då var det klart. Second chance tryouten och stunt tryouten. Båda gick bra. Jag var nog ganska mittemellan dom båda när det gäller hur bra folk var. På second chance tryouten var det nästan bara nybörjare, och jag. På stunt tryouten var det tvärtom, jag tror alla var från ett högre lag än mig.

Stunten på second chance tryouten var lite läskiga att göra eftersom jag är topp, och de flesta andra var kanske 8-14 år. Denna tryouten var ju inte i någon åldersindelning eftersom den var för folk som missat det första. Jag fick såklart dem äldsta baserna men dom var ändå max 14 år, och hade två 8-åriga toppar och därefter mig. Haha, där kommer jag som en jätte. Stunt tryouten var dock motsatsen. Där var alla i min ålder tror jag och vi körde tja... Grundstunt men ändå såklart svårare än dom på second chance. Jag har inte kört extension liv på vänster ben tidigare så failade det lite grann, men det var mitt första försök så kan inte vara missnöjd. Av fyra försök så stod ett, oooch sen trillade det. Men det stod lite kort iallafall! Dock tror jag inte att jag kommer få platsen i stuntgruppen eftersom båda de två andra topparna var mycket bättre. De har också tränat mycket längre, så där kan jag inte heller vara särskilt missnöjd. Det gick faktiskt väldigt bra ändå och oavsett vilket lag jag kommer i så fick jag stunta i nån timme som jag ÄLSKAR! ❤️

Heathrow, fixa det...

Nu börjar mitt saknade bagage faktiskt bli lite irriterande. Jag har inte fått minsta information någonstans om när min väska är där eller om den kanske levereras hem. Jag hade ju som sagt en del saker i mitt handbagage men det allra mesta var såklart i resväskan. Alla nagellack, skor, datorladdare, smink, nästan alla kläder osv var i den väskan. Ikväll ska jag på second chance tryout och stunt tryout för cheerleadingen, men jag har inga cheerskor, för dom är någonstans i London. Jag får väl nöja mig med ett par andra träningsskor men det är ändå väldigt irriterande. Nu får dom ju fixa problemet på Heathrow.
 
Tankar om tryouten - jag missade ju min tryout i London eftersom jag flög hem istället, och nu är lagen här i Malmö redan satta. Tur att dom har en second chance tryout ikväll för mig att gå på, men det hade ju vart kul att vara med i laget från början. Eller tänk så får jag ingen plats i laget?? Det kanske redan är fullt nu eftersom jag var borträknad. Jag ska dessutom gå på stunt tryouten för att få tävla i bara en stuntgrupp hade varit så himla kul! Jag älskar att stunta. Men då får jag knappt gör någon gymnastik och det vore också ganska synd. Jag kan knappt någonting i gymnastik men jag vill gärna lära mig.

Online


Talang för konst? Hah! Tillbaka till 2013's blogginlägg om telefonförsäljarjobbet på Online i Lund. Jag jobbade där för exakt två år sen tillsammans med stressiga skolscheman och läxor, nu för att sysselsätta mig efter att ha varit Au Pair. Troligtvis kommer det vara lättare att jobba där nu eftersom jag inte behöver oroa mig för skolschemat utan BARA har jobbet. Idag gick det faktiskt bra, sålde en del. Imorgon har jag redan tagit ledigt för second chance och stunt tryout till cheerleadingen, tagga!

Replacement for my ice latte's


Hello. Är inte van vid att prata svenska med alla jag träffar, haha.. Blogga på svenska har jag ju gjort men just prata har bara vart engelska dag in och dag ut.

Anyway, min första dag hemma i Sverige igen. Skulle inte säga att det känns konstigt eftersom jag försöker inte tänka på vad som hänt och ser det mest som en liten semester från England. Egentligen skulle jag leta jobb, packa upp och en del annat idag. Men jag har varit ute och gått i 3,5 timme, sovit, ätit mega lunch och mega middag och bara chillat. Det är rätt skönt att bara få ta det lungt lite ibland. På min 3,5 timmars runda gick jag bland annat till Konsum, City Gross, Pressbyrån och Lidl för att hitta någon replacement för mina supergoda latte jag brukade dricka i Hertford. Det har blivit en vardagsgrej för mig att gå till Sainsburys, Tesco eller wherever för en islatte. Men Lidl var den enda som hade någon... En mycket större än dom små jag brukade köpa på Tesco's men det får väl duga. Jag planerar att flytta ut så fort jag har pengar ändå, nån liten mini lägenhet för mig själv någonstans. Nånstans där jag kan köpa islatte.

Håller dessutom på att förbereda ett STORT mail med bilder och videor till Delija, min "föredetta värdmamma", eftersom jag tänkte att föräldrarna kanske skulle uppskattat lite dokumentering av tiden jag var där även om dom inte är så förtjusta i mig längre. Det är ju trots allt bilder och videor på deras dotter. Så jag hoppas väl dom uppskattar mina miljontals bilder och videor jag kommer spamma deras mail med.

Hemma


Jag och Zoey igår 😊

Hello everyone. Nu är jag hemma, hemma i Sverige. Taxin beställde jag fyra timmar tidigt för jag ville bort från huset, och tur var det, för vi fastnade i en bilkö påväg till flygplatsen. Väl där var det kaos och en av de längsta köer jag sett till bagage lämningen. Som tur var lyckades jag sneaka in på en annan kö som "bara" tog 1,5 timme. För nån dag sen har det varit luggage crash på Heathrow så rullbandet hade stängts av och en massa väskor kommit fel. Därför var allt jätterörigt och mitt flyg blev en timme sent. Framme i Köpenhamn kom något fåtal väskor upp på rullbanden från ett annat flyg innan jag fick veta att min resväska är kvar i London, precis som 300,000,000 andra. Alla fick fylla i ett formulär om adress och andra kontaktuppgifter för när väskorna kommer, men det blir inte förrän om några dagar tydligen... Heathrow har nu väskor till hela världen att skicka iväg, oops, hur ska det gå? Jag var dock lyckligt lottad jämfört med de flesta andra eftersom jag hade ett stort handbagage och hade fördelat packningen hyfsat jämt i väskorna. Dessutom ska jag hem. En del kom ju dit på semester eller annat, så att dom verkligen inte har NÅGONTING.

Hur det känns att lämna - HEMSKT. Jag vill tillbaka NU. Jag saknar min lilla Aurelia något så otroligt mycket, hon är helt underbar. Och sen alla mina nya vänner, det var ett jättehärligt nytt liv att leva och platser att vara på. Jag saknar att kunna gå till Sainsburys och köpa min latte, att fika med Lara, alla filmkvällar med Pamela, mina promenader i skogen. Så mycket. Jag menar det verkligen, det känns jättejobbigt just nu. Jag mår skit. Men det funkade inte mellan mig och värdföräldrarna längre, och då kunde jag inte stanna. Ush vad dåligt jag mår, jag önskar att bråket i torsdags aldrig hade hänt.

Bye bye hostfamily


Done! Att få ner alla grejer var inte lätt. Jag vill inte be dom att skicka ett paket med fler av mina grejer efteråt, så jag är beredd på att behöva betala övervikt för bagaget. En del saker har fått slänga och försökt prioritera vad jag helst vill ha kvar. Jag har självklart det mesta med mig men inte allt, och det jag fått slänga är rätt oviktiga saker ändå. Typiskt att jag har min kettlebell som lägger på en massa extra vikt... Men jag vill ju ha kvar den!

Nu ligger jag i soffan, helt utmattad av packningen som var jättetung och jättesvår, speciellt helt på egen hand. Ingen i min värdfamilj är hemma eftersom min värdmamma är i Paris och min värdpappa + Aurelia är hos värdpappans syster. Det är himla skönt att ha huset för sig själv nu när det blivit ett sånt bråk, annars hade det varit mycket trevligare att säga hejdå till dom på riktigt. Men ledsen och irriterad är jag på dem. Tur att jag har beställt taxi till flygplatsen för herregud, dessa väskorna hade jag inte klarat av på egen hand. Jag kan ta tåg och tunnelbana i London till Heathrow, men det hade blivit så bökigt. Så klockan tolv kommer taxin och det är bye bye hostfamily.

Hana & Lara


Träffade som sagt Hana & Lara ikväll för en drink och för att säga hejdå. Detta är så himla sorgligt... Jag vill inte lämna mina kompisar.

Jag blev faktiskt lite sur på mina värdföräldrar nu. Jag sa innan jag gick ut tidigare att jag kanske inte hinner träffa min värdmamma igen eftersom hon åker till Paris, så jag ville säga hejdå. Men nej, hon sa att hon är kvar när jag kommer hem. Men när jag kom hem, dessutom en timme tidigare än sagt, hade hon redan åkt utan att säga hejdå eller ens skickat ett sms och sagt att hon åkte. Jaha... Senare åkte värdpappan med Aurelia eftersom de ska nånstans över helgen, och det sista min värdpappa sa var "Don't have any friends over". Inte ens ett hejdå, eller något litet trevligt som "det var trevligt att ha dig häreller så. Nä nä. Även om vi inte tycker jättemycket om varandra kan vi ju åtminstone skiljas åt på ett positivt sätt, och åtminstone säga HEJDÅ. Igårkväll sa jag dessutom "I hope you find a good new Au Pair and that everything works out for you", men de svarade inget tillbaka. Ett litet "have a nice flight" i alla fall? Näpp. Så just nu är jag ganska irriterad på det, att jag inte ens fick säga hejdå till Aurelia.

Last day with Pamela




Heeeej. Just nu sitter jag i en park och vill inte gå hem. Jag får seriöst ångest över att vara i det huset nu... Jag måste gå tillbaka snart för att packa, men jag vill inte dit igen. Jag har varit ute mesta delen av dagen för att träffa Pamela en sista gång. Det är så sorgligt! :'( Vi gick två promenader med Zoey, hunden, drack vanilla bean shake, såg en film, åt mjukglass och kramades länge när vi skiljdes åt. Vi ska definitivt träffas igen och det kan faktiskt bli väldigt snart, om bara några få veckor, men vi får se. Det är ändå jättesorgligt och jag mår skit.

Sverige har jag redan fixat lite - fick ett jobb väldigt snabbt via mail eftersom jag jobbat där tidigare och anmält mig till second chance cheer tryout i min cheerleading klubb i Sverige. Jag gick ju inte på den riktiga eftersom jag trodde att jag skulle vara i England. Isåfall hade min tryout varit i London imorgon, men nu är den i Malmö på tisdag.

Måste nog börja dra mig hemåt för att packa, uppdaterar senare. Kramkram, hoppas ni alla har det bra.

Torka tårarna...

Heeej... Har nyss vaknat och jag mår verkligen skitdåligt. Det finns ingen chans att jag kan stanna kvar här i och med hur saker och ting har blivit nu, och det kanske är bäst, jag vet inte. Men även om dessa problemen vi bråkade om har funnits och det verkligen varit jobbigt så skulle jag nog överväga att stanna här och jobba på problemen, om bråket igår inte hade spårat ur som det gjorde. Allt är inte perfekt, och det vi bråkade om kände jag starkt att behövde ändras. Men annars så har jag trivts riktigt bra här. Jag börjar känna mig mer och mer som hemma och har kompisar och skulle gått på min cheerleading tryout i London imorgon. Det jobbigaste är två personer som jag kommer sakna otroligt mycket - Pamela och Aurelia. Pamela är en av de underbaraste vänner jag träffat som jag spenderat nästan varje dag med och haft tusentals planer med, nu kommer vi inte hinna med någon av dem. Och Aurelia, som jag verkligen spenderat varenda dag med, som jag tycker extremt mycket om. Hon är världens finaste lilla flicka och det kanske låter överdrivet efter bara två månader här men jag älskar henne. Hon är som min egen lillasyster eller dotter, jag älskar att vara med henne. Så eftersom jag kan träffa Pamela igen, så blir nog Aurelia det allra svåraste.
 
Men jag kan inte deppa för alltid. Det är sogligt hur det slutade, men jag ångrar inte att jag varit här. Tvärtom, det är just därför jag mår så himla dåligt, jag vill verkligen inte lämna detta. Men shit happens, life goes on. Jag får torka tårarna och blicka vidare mot vad jag ska göra härnäst. Jag vet verkligen inte om jag vill leta efter en ny värdfamilj att bo hos resten av året eller om jag vill göra något helt annat, hitta ett jobb i Sverige eller plugga på högskolan. Jag får försöka tänka på det positiva. Detta kanske leder mig till något ännu bättre. Och allt jag saknar i Sverige kommer tillbaka. För ett tag i alla fall. Det kommer bli bra i slutändan ändå.

Bråk med mina värdföräldrar

Hej. Sorry, tänkte uppdatera tidigare men så mycket hände. Jag var med min värdpappa och Aurelia på hennes talterapi och påväg hem började jag och min värdpappa bråka som fortsatte där hemma och slutade med att jag har ett flyg hem till Sverige bokat på lördag. Jag ska alltså inte stanna kvar längre. Jag har verkligen ingen aning om vad jag ska göra när jag kommer hem, men au pair blir det i alla fall inte...
 
Jag är lite arg men mestadels väldigt ledsen och träffade Pamela och fick prata en massa om det. Vi åt på en restaurang som heter Turkish Kitchen där vi delade på en rätt för två. Efteråt gick vi till Tesco och köpte glass och chokladdricka och sen har resten av kvällen spenderats med sms mellan mig och mina värdföräldrar och bokning av biljett hem. Detta hände så snabbt och jag orkar knappt prata om det. Jag vill bara sova nu, och försöka ha en bra sista dag här imorgon. Kram på er ♥

Mitt slitna hår

Jag måste börja ta hand om mitt hår mer. Jag vill färga det brunt men är rädd att jag ska skada mitt hår ännu mer av alla blekningar och färgningar jag gjort utan att ta hand om det särskilt mycket. Det är torrt, slitet, och faller av när jag borstar. Oops... Ikväll ska jag skypa med Sofia och sen träffa Pamela, men annars hade jag försökt hinna med en hårinpackning för det hade verkligen behövts. Imorgon ska jag försöka få det gjort. Det var flera månader sen jag gjorde en hårinpackning sist, och speciellt jag som hela tiden vill fixa med mitt hår borde ta hand om det bättre. Det har i princip alla jag träffat sagt till mig, haha, men jag tar aldrig tag i det. Idag när jag borstade håret syntes mina blonda hårstrån tydligt på mina svarta jeans, och det är alltid tovor kvar i håret oavsett hur mycket jag borstar.
 
Har någon något tips på vad som är bra för håret?
 
Utöver att ta hand om mitt hår BETYDLIGT bättre så ska jag försöka skaffa en ny frisyr, där jag inte helt kan bestämma mig mellan två stycken. Först ska det bli brunt. När håret fått vila lite från det vill jag antingen ha blonda eller ljusbruna slingor, eller ombre. Dvs någon av frisyrerna på bilderna ovan, vilken tycker ni?

Rawr I'm a tiger





#whatamidoing #hmmm

Min mini cheerleader



Min mini cheerleader

Oh my gaaad vilken huvudvärk jag får av hennes skrik. Men jag kan ju inte räkna med att hon alltid ska vara glad och gullig. Det är hon verkligen inte, haha! Spelet hon skulle spela på plattan funkade inte, skärmen blev bara svart. Förstod inte varför men försökte få henne att spela något annat spel istället, men nejnej. Det ville hon inte. Så nu är det lite kaos men hon blir väl lugn snart.

Åh vad söt hon är, mitt i att jag skriver det så kommer hon och lägger sig bredvid mig och kramar mig. När vi kramats en liten stund blir hon jätteglad och börjar leka igen. Jag borde nog leka med henne nu, inte sitta med mobilen, men hon är ganska bra på att underhålla sig själv. Det är skönt ibland, att jag bara kan sitta bredvid henne ibland och hon är nöjd. Så vi hörs senare! 😊

Cashews & äpplen



Första gången jag lyckades övertala Pamela till att ha nyttigare snacks till vår filmkväll. Vi åt jättegoda torkade äpple bitar och naturella cashewnötter. Jag var dock tvungen att gå hem innan filmen var slut eftersom jag är så satsns trött. Mina värdföräldrar har börjat bli oroliga över varför jag ständigt är så trött, jag med. Jag vet inte varför jag sover så mycket och har så lite energi, dag in och dag ut. Jag har aldrig varit såhär trött, såhär länge. I 1,5 månad har jag haft en extrem trötthet.

Och sen ligger jag och tänker "Vad f*n har jag kämpat så mycket för när jag bara går tillbaka till det?" Hela dagen har jag försökt hålla mig till väldigt kalorisnål mat och därför borde inte snacksen vid filmkvällen vara så farliga, de var dessutom nyttiga. Men jag har sjukt mycket ångest och känner mig jätteuppsvälld. Tankarna går fram och tillbaka om hur jag ska banta och långsamt börja svälta mig igen, långsamt låta Ana styra mig. Asså ****, jag vill inte. Jag HATAR det, men mitt i all ångesten är det bara Ana som hjälper. Men jag får inte lyssna. Jag har det jättebra nu, jag kan inte låta henne komma tillbaka.

Pretzels - NAM NAM

 

Irriterande föräldrar


Godmorgon. Äntligen har jag fått Aurelia att bli underhålld av något. Hon vill alltid spela spel eller kolla film på plattan när hon äter frukost, och idag var det inte laddad. Jag satte i laddaren men hon vägrar ha den i så hon skrek och kastade sig på golvet. Inga andra leksaker funkade, inte min mobil, inte TV:n och inte min laptop förrän jag satte på Peppa Pig. Det är bara en liten sladd men hon vägrar ha laddaren i.

Min värdpappa irriterar mig rätt mycket ibland. Han har sagt en del ganska elaka saker som han egentligen inte menar, men jag tar verkligen illa upp. Jag vill inte bråka med någon av mina värdföräldrar men hur mycket kan jag låta dom köra över mig? Nu får ni kanske helt fel uppfattning - dom är jättetrevliga och jag trivs jättebra här. Men ibland tycker jag att dom har lite elak attityd. Men mestadels är jag verkligen jättenöjd med min värdfamilj! ^^

Rosa naglar


Asså, hur tar folk fina bilder på sina naglar? Det är ju helt omöjligt! Gjorde detta ikväll för mitt gamla började trilla av. Det är så kul att måla naglarna men jag hatar hur lång tid det tar att torka. Skulle inte förvåna mig om jag råkar få av nån av glitterstenarna redan ikväll...

Rock at the castle



Träffade nyss Lara, som jag berättade i förra inlägget. Det är så himlans varmt ute så vi gick till Bebo för en kall dricka. Provade en av deras smoothies med jordgubbssmak, den var väldigt god. Fast deras vanilj shake jag provade med Pamela var ännu bättre. Vi satt i solen och pratade länge, länge tills vi blev hungriga igen och gick till Café Nero precis bredvid eftersom Bebo hade stängt, och köpte en till dricka och något att äta. Efter våra två café besök gick vi bort till slottet där en konsert hölls. Men det var ganska crappy musik och mycket folk så vi stannade inte särskilt länge. Nu är jag hemma, och hungrig igen... Haha, bra matsmältning eller?

Puss på er :*

Ice latte


Hej bloggen. Jag Skypade med mina supersnygga tvillingkompisar tidigare idag som klagade på min dåliga uppdatering. Och jag vet, jag har blivit jättedålig på det. Det är både för att jag inte har så mycket lust och för att mitt liv inte känns särskilt intressant att berätta om.

Men just nu ligger jag och solar i parken på Hartham Common tills jag ska träffa Lara. Jag gick ut en timme tidigare för att hinna njuta av min favoritlatte från Tesco, även om vi ska köpa någon kall dricka tillsammans sen. Det behövs mycket vätska i denna värmen, är det lika varmt i Sverige?

Mina värdföräldrar pratade också lite serious med mig tidigare, de tycker inte att jag äter tillräckligt varierat. Jag vet. Men jag vill inte erkänna det. Helt ärligt, jag kan acceptera hur jag ser ut just nu, men jag vill inte bli det minsta större, och det är det som skrämmer mig. Därför vågar jag inte bara slappna av helt med maten. Jag bestämde mig innan jag kom att jag äter bara normalt, men inga sötsaker. Guess what? Det är omöjligt! När jag träffar kompisar vill de alltid fika, ha filmkväll med snacks osv. Och jag vill inte vara den där tråkiga diet-tjejen... Plus att jag vill också kunna äta sånt, det är ju så gott! Så jag uteslöt istället kolhydrater. Åt bara frukt, grönsaker och protein. Lite fett, men mest grönsaker och protein, tex fisk eller quorn bitar. Det gav mig ett himla dåligt humör så jag slutade med det. Men ett tag har jag kört på att inte äta något rött kött och en del andra saker, som min värdmamma nu anser vara för att jag undviker en hel del mat, och speciellt rött kött. Jag är trött, kall och har huvudvärk hela tiden vilket hon kopplar till hur jag äter. Kan det verkligen vara så? Så nu ska dom skaffa multivitaminer till mig om jag inte börjar äta mer varierat. Dom har väl egentligen rätt, men jag vill inte anse mig äta fel. Visst, jag har en hälsosam vikt och äter hälsosamt, men kanske inte tillräckligt varierat. Och så fort jag ser en "Ät inte detta" lista eller ny diet vill jag följa den... Egentligen borde jag bara jobba på min självbild och tycka om mig oavsett hur jag ser ut, men det är svårt.

Hoppas ni alla har det bra och njuter av all god mat som finns. Puss & kram! 

Home alone

Gud vad skönt det är att ha huset för sig själv. Vet inte hur länge till, men sen lunch idag har bara jag varit hemma. Hela min värdfamilj är iväg på olika saker. Jag var dock ute och hade en picnik lunch med Hana & Lara, annars har jag stannat hemma hela dagen. Men det berodde mest på att jag var väldigt nere, och har sovit nästan hela eftermiddagen. Det funkar ibland, att sova bort det. Men ibland inte. Idag funkade det inte utan jag blev bara ännu segare av att ha sovit bort halva dagen och hade världens sötsug så jag drog mig bort till the co-op för att köpa ett choklad och några pretzels. Men när jag väl var hemma försvann suget och istället började jag träna med min kettlebell och åt en questbar. Jag orkade inte byta om till träningskläder utan bara körde direkt.
 
Man "ska" se ut si och så. Jag har försökt träna två gånger tidigare idag men blev bara jättesur och irriterad - för att det var tvång. Jag tränade för att jag kände mig tvingad att göra det. Jag kan absolut tvinga mig till att träna, men jag hatar det. Jag har gjort det hundratusentals gånger och mina "träningar" tidigare idag höll i kanske två minuter innan jag blev sur, och la mig ner för att sova bort tiden istället. Nu på kvällen tänkte jag bara köra lite kort med min kettlebell eftersom jag kände för det, men jag fortsatte så länge jag kände för det. För att jag VILLE, jag tyckte om känslan. Träning handlar så mycket om utseende nuförtiden när det egentligen borde vara hur man mår inombords som spelar roll. Det gör jag inte när jag tvångstränar. Nu mår jag bra inombords, och borde kanske äta lite av mitt choklad.

RSS 2.0