Vårjacka

Sitter och kollar på vårjackor för jag är så himla sugen på att köpa nån. Nu börjar det bli varmare ute och helt plötsligt behöver man ha på sig vårkläderna, lika bra att jag fixar en jacka nu så kan jag ha den så fort som möjligt. Har tänkt på det ett tag, att till våren vill jag ha antingen en blå eller en vit jacka. Möjligtvis beige. Jag har två vårjackor, en svart och en svart & rosa. Men för mig som gillar att klä mig i mer ljusa färger känns det tråkigt att båda jackorna är svarta. Jag vill ha något ljusare. Såklart tittade jag en massa i England för jag trodde jag skulle köpa massor när jag var där vilket jag inte gjorde, men hittade inget. Så nu har jag tittat runt på många olika sidor för att hitta en bra jacka att beställa hem. Men såklart är nästan alla snygga ljusa jackor slut i XS, och S i jackor är definitivt för stort för mig. Jag brukar behöva kolla på barnjackor istället, blir alltid överglad när jag hittar en snygg jacka i damstorlek som passar. Så den måste absolut finnas i minsta storleken.
 
Jackan till vänster är från Nelly.com och som ni ser är den helt galet snygg. Det dumma är att den finns inte i XS, bara S. Jackan till höger är från Zalando.com och den finns i storlek 34 och det är ju i princip XS, så den passar säkert. Den beiga tycker jag är lite snyggare än den vita, men den vita hade jag ändå vart supernöjd med! Om jag bara får välja enligt utseendet blir det jackan från Nelly, men den måste såklart passa och då får det nog bli Zalando. Hmm, svårt val.

Vilodag

Gammal supersnygg selfie i bilen...
 
Är hemma idag också, rätt drygt måste jag säga. Jag vet inte hur många gånger jag nämt i bloggen att jag tycker det är skittråkigt att sitta hemma och göra ingenting för länge. Så att vara hemma ännu en dag när jag dessutom inte kan göra precis vad som helst är skitdrygt. Speciellt eftersom jag får en sån himla inspiration av att läsa i den där Bodylicious boken, jag vill bara träääna. Men jag ska verkligen försöka allt jag kan att ha idag som en vilodag. Dom här vilodagarna är ju väldigt viktiga när det gäller träningen, kroppen måste få vila. Men jag är inte så bra på dem hehe... Jag blir så sysslolös och kan inte sitta stilla så det slutar alltid med att jag tränar varje dag. Och nuförtiden brukar jag träna två gånger om dagen och oavsett vad så blir det alltid två gånger också. Till och med när jag är hemma och är sjuk. För när jag ligger hemma och tittar på TV en stund så mår jag lite bättre (om jag inte är dödssjuk) och då vill jag träna, så då gör jag det. Men då mår jag sämre igen, såklart. Precis som nu när jag skadat ryggen har jag jättesvårt att låta bli att träna ryggen. Det är bara om jag är dödssjuk jag inte tränar, men har jag energi till att titta på TV så anser jag mig ha energi till att träna. Vilket jag såklart inte har, jag bara tror det eftersom jag har ett sånt himla craving efter det.
 
Ska ändra min träning nu också. Jag ska köra ben & rumpa vart tredje dag, mage & rygg vart tredje dag, och armar & axlar vart tredje dag. Det är ju bra för då får musklerna vila lite mer och jag kan koncentrera mig mer på en sak åt gången. Jag vet jag vet, många som läser kommer säkert säga "Eeehh.. gör du inte det redan? Det gör väl alla, du tränar helt fel". Precis som det här med att sitta stilla, jag vet inte hur många gånger jag nämt att jag inte kan mycket om träning. Men jag tycker det är jättekul och intressant, jag älskar det. Jag tar gärna emot kommentarer om tips för jag vill lära mig, men jag sitter inte här och tror jag är något proffs som kan allt så tro inte det. Jag lär mig efter hand och det är jättekul. Hursomhelt så ska jag som sagt börja med det. Och idag SKA vara en vilodag. Jag är ju både sjuk och har skadat ryggen, då är det inte världens bästa idé att sätta igång med träning. Känner jag otroligt mycket att jag måste röra på mig ska jag ut och gå, inte mer träning än det. Och imorgon hoppas jag att jag inte känner mig lika sjuk så jag kan börja med träningen igen. Ryggen börjar i alla fall kännas väldigt mycket bättre.

Bodylicious

Mamma kom nyss hem med en jättekul träningsbok till mig, tack mamma! Synd att jag inte kan träna särskilt mycket just nu, eller inte alls kanske. Både sjuk och har skadat ryggen. Trots att jag skadat ryggen kan jag såklart träna andra delar av kroppen men jag är ju sjuk också. Tyvärr är det så gott som omöjligt för mig att vara helt och hållet inaktiv pga skada eller att jag är sjuk, men jag får försöka. ^^

Varför måste man leva när det är tråkigt?

Imorse vaknade jag och mådde ännu sämre än igår, men jag gick till skolan ändå för det kändes som det skulle bli en rolig dag. Vi har fått veta att vi skulle vara "anställda på en tidning" på medieproduktionen igår och idag, där vi skulle svara på frågor. Ni vet insändare där en person svarar på frågorna, och det verkade rätt roligt så jag ville dit. Och det var faktiskt rätt kul. Sen skulle vi ha engelska, vet inte vad vi skulle göra där. Lunch, och efter det franska där vi bara skulle svara på lite saker på datorn så det verkar ganska chill, och sist psykologi som jag tycker om. Så i alla fall 3 av 4 lektioner verkade bra, därför ville jag dit. Men det var dumt. Jag satt i ca 40 minuter på median sen gick jag hem. Jag som har skadat ryggen tränade såklart också ryggen för nån dag sen som jag skrev på bloggen så det blev ännu värre, och idag när jag mådde sämre gick jag till skolan och då blev det värre. Så dum jag är haha, jag gör allt värre. Nu sitter jag här hemma och har nyss ätit lite yoghurt med müsli och russin.
 
Jag tänkte på en sak påväg hem från skolan, varför måste man leva när det är tråkigt? Haha, herregud vad deprimerande det låter. Menade det inte på det viset. Det jag menar är att när man är helt sysslolös och verkligen inte kommer på något kul att göra, då bara finns man liksom. Till ingen nytta, man har inte roligt och man gör inget bra för någon annan heller. Man bara finns utan anledning. Jag tänkte på det påväg hem från skolan för vad ska jag göra här hemma? Jag var hemma och tog det lungt igår, vill inte göra det resten av dagen idag och också plus kanske imorgon. Jag har absolut ingenting att göra än att sova och jag tycker verkligen inte om att sova hela dagarna. Varför kan man inte bara snabbspola livet när det är tråkigt utan mening? Tråkigt på en lektion måste det vara ibland, för även om det är tråkigt så måste man lära sig. Men dem stunderna det är tråkigt och man bara finns utan anledning, då borde man kunna snabbspola.

Positivt och negativt med distansförhållande

Min fina älskling. ♥
 
POSITVT MED DISTANSFÖRHÅLLANDE
♥ Man får sjukt bra förtroende för varann, för att kunna ha ett förhållande med så långt avstånd och så lite tid att ses gäller det att man har starkt förtroende för varandra. Man måste verkligen lita på varandra. Och lyckas man med det har man riktigt bra förtroende för varann, och det krävs verkligen i ett distansförhållande. Bara för att han inte svarar mig på ett tag betyder inte det att han vart ute med någon tjej, han var bara ute med en kompis eller t.ex. ute och handlade något. Jag kan inte sitta och vara sur på honom varje gång han tappar internetanslutning (för det blir asdyrt för oss att smsa), för jag vet att jag kan lita på honom. Det är likadant för mig ibland, att jag tappar internetanslutning eller inte ser vad han skriver. Han blir aldrig sur, för vi vet att vi kan lita på varandra.
♥ Man får bevisat att kärleken är riktigt starkt. Även om man litar på varandra och allt funkar som det ska, så kanske man bara helt enkelt inte orkar med att nästan aldrig ses och bara sitta på Skype varje gång man vill prata. Man tillbringar så himla mycket tid ifrån varann, och det är skit. Men blir kärleken trots det bara starkare och starkare är det ett tydligt bevis på att om kärleken är stark nog överinner den allt - även att vara ifrån varandra under en lång tid. Oavsett hur jobbigt det är. Vill man fortfarande vara tillsammans trots det är kärleken riktigt stark.
♥ Tiden tillsammans är mycket värdefullare. Det blir inga små biokvällar här och där, inget "ses en stund efter skolan?" och ligga hemma och mysa en stund innan båda ska vidare på annat. Och det suger, riktigt mycket. Det gör saknaden av den andra personen ännu värre, att man kan inte ses helt enkelt. Men, se det från den positiva sidan, det gör tiden man har tillsammans mycket värdefullare. Han har funnits i mitt liv i ungefär 1 år och 3 månader nu, jag pratar med honom varje dag och han är en stor del av min vardag. Men det här pirret i magen och spänningen över att träffa honom och lyckan när jag äntligen ser honom. Det blir inte lika lätt att man fastnar i vardagsrutinerna och att det inte är något speciellt med att träffas för det händer så sällan, man blir verkligen lyckligast i världen när man äntligen ser varandra igen. På riktigt. Inte på en datorskärm, utan på riktigt.
 
NEGATIVT MED DISTANSFÖRHÅLLANDE
✗ Allt är så planerat. Det går inte att säga "ska vi ses ikväll?" och sen göra det, för man kan inte. Jag kan inte träffa min Luke förrän jag lagt ut några tusen på flygbiljetter, snackat med både mina & hans föräldrar, kollat så vi båda har i alla fall några dagar utan skola osv. När man är tillsammans kan man göra grejer spontan men inga större grejer, allt man vill göra ihop måste göras på den tiden man träffas.
✗ Saknaden blir tusen gånger värre. Man kan som sagt inte bestämma att man ska träffas om en liten stund, det kan vara dagar, veckor, ibland månader kvar. Och ni vet nog själva hur jobbigt det är att verkligen sakna någon, det blir ju inte bättre av att veta att det är århundranden kvar heller.
✗ Det är i princip omöjligt att skiljas åt, för man ses ju inte snart igen. Oftast vet jag och Luke inte heller om när nästa gång blir, vi kan anta när det blir men vi vet aldrig säkert för det beror på våra föräldrar, skolan, pengar, flygtider osv osv. Så att behöva lämna varandra på flygplatsen är i princip omöjligt. Om jag ska vara helt ärlig nu, jag har börjat gråta vartenda gång. Mitt på flygplatsen bland allt folk. Jag vill bara inte släppa taget om honom. Det är ju så långt tills nästa gång.
✗ Det drar så sjukt mycket pengar, alla resor till varandra kostar så mycket. Om man är ungdom i alla fall som får sitt studiebidrag på 1 050 kr en gång i månaden. Det beror ju självklart på hur långt avstånd det är. Man kanske inte behöver flyga till varann, eller så kanske man bor på andra sidan jorden och då kostar det typ 10 000 mer varje gång man ska ses. Men för mig har den billigaste resan till honom kostad 1 200 kr och den dyraste kostade 4 000 kr. Vanligtvist kostar dem där emellan. Den resan på 4 000 kr tog ju ca 4 månader att spara ihop, vartenda krona. Dvs att jag kan inte bara köpa en liten fika med kompisar för 30 kr här och där, jag kan inte köoa obegränsat med kläder bara för jag fått mitt studiebidrag. För om jag köper den där galet snygga tröjan jag sett någon stans, då kan det betyda att jag inte får träffa Luke. Mina föräldrar ger mig också pengar för att bara leva på studiebidragen och kunna träffa honom, det går inte. Tur att jag får pengar av mina föräldrar också, men ändå. Man lär ju sig leva riktigt tight med pengarna men ändå, det suger. Jag kan knappt unna mig småsaker.
 
 
Jag har världens absolut finaste pojkvän som aldrig skulle kunna gå att ersätta oavsett var han skulle bo, vilket språk han skulle tala eller hur ofta vi hade kunnat träffas. Han är den bästa personen som finns, han har gjort mig lyckligare än någonsin och jag kan inte föreställa mig mitt liv utan honom. Jag visste inte ens att man kunde blir så kär som jag är i honom. Men tyvärr bor vi så onödigt långt ifrån varann, 1 478 km enligt Google Maps haha, det är väl 147,8 mil? Och distansförhållande är definitivt inget jag rekommenderar. Men man kan ju inte hjälpa vem man faller för, finns ens stora kärlek någon annan stans i världen och inte i sin egen stad då är det så. Som sagt, distansförhållande är definitivt inget jag rekommenderar men älskar man verkligen någon så spelar det inte så stor roll. Man ska inte undvika ett förhållande bara för att det är långt avstånd. Vill ni vara tillsammans, trots avståndet, då ska ni vara det. Är kärleken stark nog så övervinner den allt. Du måste bara känna i hjärtat hur mycket du älskar den personen och är redo att ge för att få vara tillsammans, undvik inte kärleken bara för du inte vill ha det jobbiga avståndet. Det kan bli det bästa förhållandet du någonsin haft, det bästa som någonsin hänt dig. Som med mig och Luke ♥

Hemma idag

Jag stannad hemma från skolan idag, som rubriken säger. Ångrar det faktiskt inte jättemycket ändå, det är skönt att få vila. Men imorgon ska jag dit för jag är ju inte dödssjuk, behövde nog mest bara en liten vilodag. Plus att ryggen gör ju fortfarande jätteont så det är skönt att bara vara hemma då, även fast det nog egentligen inte är särskilt stor skillnad för ryggen om jag är hemma eller i skolan. Jag sitter ju mest stilla i skolan, vilket jag tycker är riktigt drygt men för min rygg är det väl bra. Jag är så sjukt stressad också, har ett franska prov på tisdag och jag vill verkligen ha dem där meritpoängen. Men förra provet gick ju skit och jag ligger verkligen inte bättre till nu. Ddet är bara det att när jag är stressad kan jag inte plugga. Jag kan verkligen inte. Jag måste vara lugn och avslappnad för att kunna koncentrera mig på pluggandet, men som det är nu går det inte. Och det blir ju inte bättre för att jag skjuter fram det, då blir jag bara ännu mer stressad.

Snart är det sommar

Snart sommar
 
 

Work out

Idag fick jag också hem mina nya träningstights från Gina. Helt sjukt snygga, jag är jättenöjd! Och direkt efter förra blogginlägget satte jag på mig dem och började träna. Ännu visste jag inte om jag skulle träna ryggen eller inte, och jag tänkte att jag kanske borde googla det så jag inte gör det värre. Men... det är ju jag? Ni som läser min blogg ibland vet att jag är sämst i världen på att kolla upp fakta. Jag bara gör det inte. Och jag tänkte som sagt att jag borde, men nä, det gjorde jag inte för jag var alldeles för taggad på att träna så jag orkade inte sitta still framför datorn längre och läsa en massa. Och såklart tränade jag ryggen. Ryggen gjorde precis lika ont som den gjort under resten av dagen så jag tänkte att det kanske inte gör något om jag tränar ryggen ändå. Efter träningen åt jag en macka och så fort jag reste mig upp från soffan igen... ouch!!! Då kom det, nu gör det typ tio gånger ondare och det gör ont vid minsta lilla rörelse. Mycket värre än innan. Jag kanske borde googlat ändå... Jag läste också en kommentar jag fick på min senaste inlägg om att jag inte ska träna ryggen för det gör det bara värre, men såklart såg jag den kommentaren efter träningen. Jag gick ut och gick en liten runda för det är så fint väder men det blev ingen lång runda för aj aj aj vad det gjorde ont.
 
Menmen, det är bara att se det från den positiva sidan, nu vet jag ju vad det är! :D Eller, det kan ju vara någon annan skada. Vid så gott som alla ryggskador ska man väl undvika att träna ryggen men så dum som jag är så gör jag det ändå. Men jag blev så himla taggad på träning när jag såg tightsen! Fast det är ingen ursäkt... Men, nu vet jag helt säkert att jag inte ska träna ryggen iaf, det visste jag ju inte innan. Så det är ju bra!
 
Hatar också att jag inte vet hur jag ska göra med skolan imorgon, eller i övermorgon osv... Sen jag vaknade i måndags har jag vart väldigt förkyld med ont i halsen, hostat, nyst, vart jättetrött osv. Det är drygt att vara sjuk, men jag tycker det är ännu sämre om det är sådär mittemellan. När jag ångrar mig om jag går till skolan, och ångrar mig om jag stannar hemma. För jag är ju inte helt slut på energi och kan göra saker, men det är jättejobbigt att gå till skolan ändå. Ångrade mig både igår & idag att jag gick till skolan. Men oavsett så kommer jag gå upp på morgonen och se vad jag känner då. Jag gör nästan alltid så när jag är hemma från skolan. Det påverkar inte alls om jag stannar hemma eller inte. Ibland kan jag vara 99% på att jag ska vara hemma på kvällen, men när jag går upp på morgonen mår jag bra och vill verkligen till skolan. Eller tvärtom, att jag är nästan helt säker på att jag ska gå till skolan ändå men när jag vaknar vill jag verkligen inte. Så vi får se, det spelar egentligen ingen roll vad jag tycker nu. Jag bestämmer mig imorgon, precis som dem andra dagarna.

Ska man träna en sträckt muskel?

Tisdag idag, den jobbigaste dagen på hela veckan. Längsta dagen i skolan, tråkigaste ämnena, och jag tycker verkligen inte om att sitta still därför blir det extra drygt att sitta på en stol 7.30-17.00. För det är i princip vad jag gör med tågen inräknade, jag sitter ju still på tågen också och jag blir åksjuk om jag står upp. Men ännu en gång hade jag tur på eftermiddagen! Efter lunch hade vi matte och där fick vi en uppgift vi skulle göra, när vi var klara fick vi gå. Blev klar på 25 minuter och eftersom vi också fick veta under mattelektionen att svenskan var inställd var det bara att åka hem. Så skönt.
 
Igår på cheerleadingen efter uppvärmningen körde vi värsta mördarstretchingen. För mig var det det i alla fall. Jag tycker om att stretcha, även när det verkligen känns och gör ont. Jag tycker ändå det är skönt på något vis. Men den stretchingen igår var bara hemsk. Ännu sämre blev det för det var inte bara en jobbig stretching, utan jag måste ha skadat ryggen på något vis. Antaglien sträckt musklerna, men jag vet inte. Vi hoppade hopprep och sprang som uppvärmning, sen stretchade vi magen direkt efter med att köra brygga där en annan person stod och drog i ryggen så man höll sig så rak som möjligt. För mig som inte alls kan brygga var det jobbigt bara att stå upp, sen att någon skulle stå och dra gjorde det mycket värre. Jagkände hur ont det gjorde och det kändes inte som "stretching ont", men jag fortsatte ändå för en av mina tränare är så himla sträng och blir galen om man inte gör vad man ska. Och man ska ju ha knäna och fötterna ihop vilken jag inte lyckades särskilt bra med så då kom min tränare fram och verkligen tryckte ihop mina knän och då bara PANG typ... Det gjorde asont så jag halvt skrek "Aj fyfaaaan" och trillade ihop. Nej, jag sa inte "det gjorde ont" för det ska alla andra så det visste hon, och om jag trillar ihop och halvt skriker "Aj fyfaaaan" är det ju ganska uppenbart att det gjorde ont. Men eftersom hon är så sträng så satt jag i typ 2 sekunder sen ställde jag mig igen och herregud vad det gjorde ont under den stretchingen. Sen det där PANG som hände, har jag haft sjukt ont i ryggen. Jag hade ont hela träningen, fick massage av mamma när jag kom hem, sov men värmedyna under ryggen, och har fortfarande ont just nu.
 
Grejen är den att jag brukar aldrig, seriöst aldrig, skada mig när jag tränar. Inte mer än små skador som gör ont i en minut sen försvinner det. Jag har säkert skadat mig något lite större än en minut någon gång i mitt liv men det måste vara massor med år sen, för jag minns inget. Och därför tycker jag det är riktigt drygt att jag kan träna hur mycket som helst här hemma, jag kan i princip ingentin om träning så egentligen borde jag har tusentals skador eftersom jag tränar säkert på fel sätt. Men när jag har en utbildad tränare framför mig, DÅ skadar jag mig. Och hon märker inte det ens. Om jag gjorde något massivt fel när jag stod i brygga borde väl hon ändå kunna se det och säga till mig, istället för att trycka ihop mina knän jättehårt så jag trillar ihop och skriker och sen har ont även dagen efter, och antaglien lite till? Och jag, som sagt, kan i princip ingenting om träning. Jag har aldrig sträckt en muskel vad jag vet men jag vet att det gör ont. Och är det inte när man stretchar och inte är tillräckligt varm som man sträcker en muskel? Eftersom springa och hoppa hopprep värmer ju mest upp benen och lite armarna. Om jag isåfall ska stretcha ryggen borde det bara vara lite grann, inte värsta mördarstretchingen. Det kan vara något helt annat, jag kan ha skadat ryggen på vilket sätt som helst men troligast är väl att jag sträckt en muskel.
 
Nu när jag tränar hemma, ska jag då träna ryggen eller inte? För jag vill ju inte skada mig mer, men gud vad drygt det vore om jag inte får träna ryggen tills den är bra. Ingen jag frågat vet om man ska träna en sträckt muskel eller inte så jaja... Imorse tränade jag inte ryggen, men ska träna nu efter detta inlägget och hoppas jag gör rätt i det... Ni får ha det så bra, puss!

Läsa vs skriva

Asså fattar ni vilken stor skillnad det är på att läsa och skriva? För mig i alla fall. Jag älskar att skriva, vilket ni som läser min blogg säkert märkt. Ibland när jag inte har något att göra tänker jag "Jag kan skriva lite" och så öppnar jag ett dokument eller blogginlägg och skriver. Det beror på vad jag vill skriva. Vill jag bara skriva öppnar jag ett dokument och skriver oftast om mina tankar och känslor, kan bli ganska djup men tycker det är härligt att få skriva av mig. Oftast sparar jag inte dokumenten. Ibland kopierar jag in texten jag skrivit och publicerar som ett blogginlägg, men det händer inte så ofta. Oftast när jag vill skriva går jag direkt in på bloggen och skriver ett inlägg. Jag tycker inte bara det är härligt att skriva av mig utan att få dela med mig av det också. Därför älskar jag att jag har min blogg där jag kan dela med mig av vad jag tycker och tänker, men såklart inte alldeles för privata saker. Folk som läser min blogg kan säkert tro att jag skriver ut allt på min blogg eftersom jag ofta skriver inlägg om hur jag mår och vad jag tänker. Men det gör jag inte, jag bara tänker mycket så jag har tusentals andra tankar och känslor som jag aldrig skriver på bloggen. Jag bara gillar att dela med mig och vara öppen helt enkelt, men det allra privataste håller jag för mig själv och mina närmsta. Det behöver inte vara inlägg om vad jag tänker på just då, det kan bara vara random inlägg om någonting egentligen ganska ointressant. Jag skriver massor med inlägg hela tiden som jag sen raderar.
 
Man kan blir författare om man gillar att skriva, men det är absolut inte den sorterns texter jag gillar att skriva! Eller jo, jag tycker det är väldigt kul att skriva små berättelser men det är inte det jag vill skriva om. Det blir tråkigt att hitta på en fortsättning till något som inte är sant. Skriver jag en berättelse gör jag det oftast av en händelse från mitt eget liv men ändrar namn osv. Men jag tror inte jag har skrivit en berättelse på typ två år nu. Författar är långt ifrån vad jag vill göra. Journalist snarare, dock har jag inte tänkt bli journalist för jag gillar inte att tvinga fram en text. Och är man journalist måste man alltid skriva en superbra text till varje tidningsnummer. Nej, jag vill skriva för jag tycker om det. När jag vill, om vad jag vill. Det känns inte heller som min grej, men det är det jag gillar att skriva om. Riktiga händelser eller tankar och känslor.
 
Jag har också så himla lätt att bara babbla på i en text där jag får skriva fritt. En text till skolan är inte lika lätt eftersom det inte är så fritt, jag får inte skriva exakt vad jag vill utan jag måste hålla mig till det & det. Det måste jag inte i blogginlägg, här kan jag skriva vad jag vill. Okej inte exakt vad jag vill, inte kränkande saker och så, men det gör jag väl inte? Men när jag bestämt mig att jag ska skriva en text om en viss sak fortsätter jag babbla på om något annat och kommer ifrån ämnet så lätt. I slutändan blev texten om något helt annat. Eller så måste jag börja på ett nytt stycke för att komma tillbaka till själva ämnet. Det är bra för jag kan lätt fylla min blogg med text (oftast) men de flesta dagar tänker jag att jag ska skriva ett litet kort inlägg om dagen, kanske 10 meningar. Och det blir 30 000. Orkar någon ens läsa alla mina inlägg? Haha, jag vet att folk läser och det gör mig sjukt glad! Då känns det som det finns någon mening med att jag babblar på sådär.
 
Däremot när det gäller att läsa... Läsa är nog en av de tråkigaste sakerna man kan göra. Vartenda gång jag skriver långa texter på bloggen, så tänker jag alltid att jag ska läsa igenom inlägget när jag är klar innan jag publicerar det. För när jag bara skriver & skriver så skriver jag precis vad jag vill utan att tänka mig för. Jag kan ju skriva vad som helst. Det kan vara hur provocerande och fel som helst, bara saker jag knappt tänker igenom och skriver. Men jag orkar inte... Jag läser aldrig igenom mina inlägg innan jag publicerar dem. Precis som detta, detta kommer jag absolut inte orka läsa igenom. Men jag brukar väldigt sällan få kommentarer om att jag skrivit något dumt eller fel, oftast får jag bara kul kommentarer.
 
Men alltså, vad jag skriver blir ju en text att läsa. Hur kan jag aldrig orka titta på resultatet av vad jag suttit och gjort jättelänge? Det är konstigt. Vissa andra kanske är tvärtom. Kan läsa hur mycket som helst men vill inte skriva. Ja, folk är olika. Men jag älskar att skriva och hatar att läsa. Men det borde ju vara ungefär lika...

Chill start

Som rubriken, det var en chill start på skolan. Vi hade bara en lektion idag, fast vi visste inte om att den andra var inställt men det var ju en kul överraskning eftersom det var sista lektionen. Annars är måndagar ändå väldigt lugna, bara två lektioner och vi slutar 13.40, fast jag brukar alltid behöva springa till tåget direkt på måndagar annars måste jag vänta jättelänge så måndagar är stressigast efter skolan. Idag fick jag springa igen, ännu mer, fast en timme tidigare. Men jag hann! Har haft jätteont i halsen största delen av dagen tills halstabletten äntligen hjälpte, så jag är nog lite förkyld också. Men förkyld är jag nästan året om så det är inget speciellt med det.
 
Ikväll är det cheerleading, och jag älskar det jättemycket, det har jag säkert nämt ett antal gånger i bloggen... Men cheerleading är verkligen skitkul. Bland det roligaste jag gjort, seriöst. Men helt ärligt så är jag inte alls taggad på träningen ikväll. Denna terminen har jag vart på tre träningar och på alla dem tre har vi haft nästan bara gymnastik. Första gången var hela träningen bara gymnastik och kanske 20 min i slutet körde vi stunt, den träningen var kul eftersom vi inte brukar köra så mycket gymnastik och det är kul med lite olika sorts träningar. Men båda träningarna efter det körde vi bara gymnastik, och missförstå mig inte nu, jag tycker gymnastik är jättekul! Speciellt volter, nej, jag kan inte volter, få inte för er det. Men vi tränar på det och det är jättekul. Och cheerleading innehåller ju sjukt mycket gymnastik, men jag tycker det är tråkigt att bara ha gymnastik, isåfall hade jag börjat på det istället för cheerleading. För jag vill hoppa, bygga och annat också. Men jag har inte vart där på två träningar nu eftersom jag inte kunnat, så man vet ju inte vad dem har gjort då. Men vi kan ju inte alltid ha bara gymnastik exakt hela träningen så det blir säkert kul ikväll även om jag inte alls känner för att åka dit just nu. Tråkigt, för jag brukar vara jättetaggad. Men man kan ju inte alltid vara på humör för allt.

Mina tips för hemmaträning

Jag tänkte ge lite tips till er som är som mig, dvs föredrar att träna hemma. Jag gör verkligen det, jag är helt annorlund när det gäller träning om jag tränar ensam eller tillsammans med någon. Jag kan såklart tänka mig att gå och prova på gym en gång till, för gym är bra men jag är ganska säker på att jag mycket hellre vill träna hemma. Jag vet att många har lättare att träna om dem blir pushade av någon annan så dem inte bara ger upp, men jag är tvärtom. Och jag hade tänkt ge lite tips som hjälper mig, och kanske kan hjälpa er andra också. Helt enkelt lite tips för att komma igång och verkligen få motivationen till att träna.
  • Var allmänt aktiv, sitt inte och dega framför TV:n och tänk sen att du ska köra ett jättehårt pass. För om jag bara sitter och är helt inaktiv så blir jag mycket tröttare, mer omotiverad och tycker det känns mycket jobbigare att resa mig upp och anstränga mig fysiskt. Även sånt som är tråkigt att göra får det mig i längden att må mycket bättre. Häng upp tvätten, städa rummet, hjälp mamma med maten, gå upp för rulltrappan istället för att stå still, gå av bussen en station tidigare så du får några minuters mer motion osv. Eftersom då är du redan fysiskt aktiv och för mig ger det mig tusen gånger mer energi att redan röra på mig lite smått hela tiden för att sen köra hårt under träningen. Det både ger dig mer motion och du får mer energi till att träna ännu hårdare.
  • Lär dig pusha dig själv. Vissa pushar som sagt sig mycket mer om man har någon annan som hjälper en, men om du vill lära dig att träna själv så måste du också lära dig att kunna pusha dig själv, annars blir det knappt nån träning. Bestämmer du dig för att du ska göra 30 situps men ger upp efter 5 bara för du blir trött, du, det är ingen ursäkt! Känner du att du verkligen inte orkar, sätt inte så höga krav. Är 30 situps för mycket för dig, sätt ditt mål som 10. När du känner att du klarar av 10, gör 15, och fortsätt så. Det är större chans att du faktiskt ger allt och slutför träningen om du gör det i steg, för om du sätter för höga krav är det lättare att du intalar dig själv att du aldrig kommer klara det än om du sätter ett svårt, men rimligt krav. 30 kanske är på tok för lätt, kör 100, 200, jag vet inte... Det beror ju på vem du är, hur mycket du klarar och hur mycket du kan pusha dig själv till. Men du måste lära dig tänka positivt, eftersom du kan bara du försöker!
  • Gör det i steg, som jag nyss sa. Med detta syftar jag på allt. Sätt som sagt inte för höga, orimliga krav på dig själv. Det är bättre att du börjar smått och får in det som en vana i vardagen, det håller bättre i längden än om du kör allt vad du kan under en dag och sen ingenting på 3 månader för du tyckte det var för jobbigt. Det ska vara jobbigt, du ska svettas. Men det ska vara roligt! Du måste må bra av det, mår du inte bra är det lätt att ge upp. Gör det som sagt därför i steg. Även med mat, om du bestämmer dig för att börja äta nyttigt men fortfarande har som vana att alltid äta godis på kvällen. Bestäm dig för att du endast få äta godis varannan kväll, och dem andra kvällarna äter du något nyttigt snack som kanske en vattenmelon? Någon frukt, smoothie eller liknande. Det betyder inte att du ska sluta äta efterom mat är jätteviktigt när du tränar, men du ska lära dig äta rätt mat. Och det är lättast i steg, då får du det som en vana och tillslut är du inte lika godissugen, utan du blir sugen på frukt eller vad du nu vant dig vid att äta istället.
  • Titta på inspirationsbilder, t.ex. weheartit. Jag går ofta in på weheartit och söker på "fitness", "work out", "healthy eating" osv. Ibland gör jag det bara för att, men ibland för att jag inte alls är på humör för att träna men vet att jag borde, så därför tittar jag på bilder och jag får alltid massor med motivation och tillslut kan jag inte sitta still längre! T.om. matbilderna gör mig motiverad, eftersom man ska äta efter att man tränat, och om jag ser en bild på t.ex. en jättegod smoothie så vet jag att jag kommer få äta den smoothien om jag bara tränar lite först. Det är väl olika för alla, men det är värt ett försök!
  • Läs på, det gör jag. Jag är absolut inget proffs och jag till 100 % nybörjare, men jag tycker det är jättekul att lära mig om träning, maten jag ska äta osv. Därför läser jag i tidningar, söker på Google efter något jag undrar just då, t.ex. vilken mat som är bäst efter träning, hur jag ska stretcha osv. Plus att då kan jag med gott samvete träna och äta rätt istället för att undra om jag verkligen gör som jag ska. Dock har jag verkligen ett guldfisk minne och glömmer bort saker väldigt lätt så jag brukar behöva googla upp samma sak 10 000 gånger innan jag lär mig. Men tillslut går det ändå in i mitt lilla huvud utan att flyga ut igen.
  • Skaffa snygga träningskläder. För mig är det jätteviktigt att jag har självförtroende när jag tränar. Det är klart att jag kan träna i mjukisbyxor, men vad ger det för självförtroende? Alla känner sig självsäkra i olika saker, så om du inte känner dig bekväm med korta shorts och att visa halva magen, gör inte det. Får du bättre självförtroende i stora, pösiga kläder så ska du ha på dig det. Får du bättre självförtroende i tighta, små kläder så ska du ha på dig det. Det viktiga är att DU är stolt över dig själv. Och du kanske måste börja i tjocka mjukisbyxor men allt eftersom du tränar känner du dig snyggare och börjar ha tights, sen shorts osv. Och vissa känner sig alltid snyggast i shorts, vissa känner sig alltid snyggast i stora kläder. Det är väldigt viktigt att du trivs i vad du har på dig.
  • Gå ut och gå, det är jättebra för att vara mer aktiv i vardagen. Att gå är motion, och även om du tänker att det inte gör någon skillnad om du går en tio minutersrunda så ska du veta att det gör det! För går du 10 minuter varje dag eller så ofta du kan, så gör det skillnad i längden. Du vill väl inte bara få en vältränad kropp tillfälligt? Det ska ju hålla i sig också. Om du inte orkar köra jättehårda pass hela tiden, skit inte i det. Som sagt, gör det i steg, gör det till en vana. Men viktigast av allt, du ska må bra av det. Alla mår bra av träning, gör du inte det så gör du något fel med träningen. Och du kanske inte är en jättesportig, aktiv person, så trots att du gjort det i steg så vill du helt enkelt i träna varje dag. Dem dagar du inte tränar (och dem dagar du tränar om du har tid) gå ut och gå en runda. Det är bra även för att få tänka och slappna av, bara lyssna på ljudet omkring dig eller med musik i lurarna. Gör vad du mår bäst av, men att gå ut och gå är jättebra.
  • Variera dig. Kör inte samma träningspass hela tiden, då utvecklas inte din kropp plus att det blir mycket roligare att testa nya saker eller bara variera sig mellan samma saker. Kör du 10 situps och kan det bra, kör sen 20, sen 30 osv. Det är bra att köra det i set också, så du kör 30x2 situps. Men när du gjort det ett tag, hitta någon annan bra magövning och kör den ett tag och utveckla den. Sen kan du gå tillbaka till situps och hålla på så. Jag gör på det viset, jag skriver upp ett träningspass jag ska göra och kör det ett par veckor, sen byter jag. Men se till så du tränar alla delar av kroppen, ni vet ju själva hur dumt det ser ut med t.ex. jättestora armmuskler och pinnsmala ben. Träna allt för att få en bra, vältränad kropp. Men varierat för att göra det mycket roligare, för träningen måste vara rolig och få dig att må bra.
Jag är som sagt inget träningsproffs men dessa sakerna hjälper mig väldigt bra så därför ville jag dela med mig av mina tips och hoppas det kan hjälpa er. Jag älskar att träna och röra på mig men kör inga elitpass, för jag ska orka träna ungefär lika hårt varje dag. Men desto mer jag rör på mig och vänjer mig vid att träna, desto mer orkar jag vartenda dag.

Godmorgon människor


Nu blir det ett träningspass wihoo

Malmö med Amanda

Gammal bild på mig & Amanda men jag träffade henne idag, typ hela dagen. Hon kom vid halv 2 då vi åkte till Malmö och senare på kvällen har vi vart hemma hos mig, snackat en massa osv. Nu har jag tänkt sova för jag måste komma tillbaka i nån rutin inför skolan. Brukar inte stanna uppe jättemycket längre på lov faktiskt, men det blir ändå alltid några timmar till i slutet så det får jag fixa nu, annars kommer jag inte upp på måndag. Ush, är inte alls skolsugen. Sov sött ♥

Köpt i England

Mössa - Primark

Svart topp med halsband - Jane Norman
 
Underkläder - Victorias Secret
 
Eyeliner från L'Oreal - Nån sminkaffär...
 
Det var tänkt att det här inlägget skulle bli mycket längre och roligare, för jag hade redan planerat att jag skulle göra detta inlägget innan jag åkte för jag visste att jag hade en hel del jag vill ha/behöver. T.ex. träningskläder, jag skrev ju att jag skulle åka och köpa träningskläder men jag hittade ingenting bra, förutom ett par skor som jag faktiskt ångrar rätt mycket att jag inte köpte. Och jag letade efter en jacka, och jag behöver två par skor. Ett par sandaler (inget måste just NU men lika bra att köpa så fort jag hittar) och ett par vattentäta skor. Helst några stövlar, men jag hittade inga bra. Och jag behöver jeans, men såklart är alltid alla dam jeans för stora och barn jeansen har små Hello Kitty tryck och dem som inte har det är inte snygga ändå. Eyeliner behövde jag och det hittade jag. Sen hittade jag världens absolut finaste väska på River Island, men jag tänkte att jag kanske inte har plats att få med den i resväskan hem. Så jag funderade nån dag och sen kom jag tillbaka men då var den borta... :'( Jag gick dit och kollade vartenda dag efter den igen haha, precis som med en jättefin kjol på Jane Norman som var alldeles för stor och när jag kom de andra dagarna för att kolla om dem fått in nya, mindre storlekar var inte ens kjolen där. VS underkläderna köpte jag inte i England utan på Köpenhamns flygplats men eftersom det blev så lite köpt och det skulle bli mycket köpt så tänkte jag att jag kan lika gärna visa dem också. "Köpt på Englandsresan" istället kanske.
 
Ja, det var min sorgliga shoppinghistoria haha... Får fixa alla de andra sakerna en annan gång. Nu ska jag träna, sen består resten av dagen av att packa upp kläder och senare i eftermiddag drar jag till Malmö med Amanda!

Blir det åtta veckor till nu då?

Nu sitter jag är hemma igen. Hemma i tråkiga Sverige. Kan inte säga "i tråkiga, gråa Sverige" för det var tusen gånger gråare väder där haha . Fast England är alltid väldigt regnigt, men denna gången var ju ovanligt mycket. Vill verkligen inte vara hemma, om inte Luke är med mig. Ush. Och att behöva lämna honom vid säkerhetskontrollen varje gång, det går inte att säga "ses snart" eller "ses imorgon". Denna gången har vi inte bokat nästa resa men om det inte blir någon helg blir det ju inte förrän till påsk... Det är åtta veckor. Åtta veckor utan att träffa varann, jag har inga ord för att beskriva hur mycket jag hatar långdistansförhållanden. Folk säger att dem inte vill ha ett långdistansförhållande och förhållanden tar slut pga avståndet osv, men som jag brukar säga "Är kärleken stark nog övervinner den allt". Men så fort som möjligt så ska det här långa avståndet försvinna och vårt förhållande ska kunna vara helt normalt. Jag älskar honom mer än något annat. ♥ Inte lönt att jag skriver sånna här cheesy inlägg för han läser inte min blogg om jag inte säger åt honom att göra det haha, så det mesta jag skriver om honom ser han aldrig. Men skit i vem som läser det, det är ju ändå vad jag känner och det är just därför jag har min blogg. Puss på er

Kvällspomenad



Väldigt mörka bilder jag vet, men har inte tid att ljusa upp dem. Ska lägga mig snart och börja gå tillbaka till nån rutin inför skolan. Plus att jag måste orka gå upp och åka till flygplatsen imorgon, inte för att det är särskilt tidigt men jag har det mesta kvar att packa.

Var nyss ute på en romantisk kvällspromenad, haha det skulle bara vara som en vanlig promenad men jag tyckte det kändes så romantiskt när vi tittade på stjärnhimlen och gick hand i hand längs den lilla vägen... tihihi
Godnatt <3

Boating lake





Idag är en härlig dag, ganska fint väder ute. Måste säga "ganska" för det är fortfarande geggigt överallt sen allt regn men det är sol ute, det blev för varmt med scarfen och vantarna. Var ute och gick runt i affärerna igen, gick på Subway, och efteråt gick vi till the boating lake. Orkar inte översätta namn på ställen, därför får det heta boating lake osv. Senare ikväll eller eftermiddag ska vi bort till en sportaffär för jag behöver mer träningskläder.

Ha en bra dag allihop :)

Kärleken försvinner aldrig

Tittar bak på den tiden då vi knappt kände varandra. Vi var främlingar i varandras liv. Jag visste vem han var, pratade med honom 24/7. Vi stod varann så nära och jag berättade allt för honom. Trots det hade jag knappt haft någon tid att lära känna honom egentligen, han var helt ny i mitt liv men från sekunden han sa "Hi" förändrades hela mitt liv. Små och unga, insåg inte vad vi gav oss in på. Vadå små? Vadå unga? Det är bara drygt ett år sen. Vi är fortfarande unga, vi har hela livet framför oss. Vi är fortfarande lika små. Men gud så mycket som hänt. Oavsett vad som händer, verkligen oavsett. Han skulle kunna mörda tusentals människor, plåga mig instängd i en källare under resten av mitt liv, jag skulle kunna hata honom mer än något annat. Men oavsett vad jag som händer och vad jag skulle kunna ha för åsikter om honom i framtiden, kommer det aldrig kunna ändra dem känslor jag har och har haft sedan hans första lilla meddelande till mig. All den underbara tiden med honom, alla minnen. Det kommer aldrig att förändras. Oavsett vad så kommer han alltid finnas i mitt hjärta, han kan förändras hur mycket som helst men den gamla Luke kommer alltid finnas kvar. Den som gjorde mig hel. Men jag har dig nu, jag kommer aldrig släppa taget om dig och allt du gjort för mig oavsett vad som händer ♥

En såndär typisk dag

Det blir nästan alltid att jag bloggar nu. Kring kvällsmaten. Idag har jag däremot nyss ätit, och nu ska vi snart kolla på en film. Vilken det blir har vi inte bestämt än, bara att vi ska mysa med film. Hela dagen har vart en såndär typisk dag här i England. Vart i the town centre, åt lunch ute med middag hemma, spelat Wii, och titta på film. Dem sakerna är vad vi gör på sånna typiska dagar där vi inte har någonting planerat, då bara blir det naturligt så.
 
Imorse när jag satt och lockade håret så hade jag mobilen framför mig på ett skåp. Jag tittade bort några sekunder och när jag tittade tillbaka var skärmen full med en massa konstiga vita ränder. Det gick inte att klicka någonstans, inte att stänga av, inte att göra någonting. Låååååångsamt blev den svart, det tog ungefär en timme utan att röra den över huvudtaget att gå från vita ränder till helt svart. Den funkade inte alls på länge så när vi gick till the town centre gick vi till en butik där dem fixar mobiler och dem sa att skärmen gått sönder. Så vi lämnade in den och en och en halv timme efter det kunde vi hämta den igen och den var fixad. Det kostade 50 pund (ca 500 kr) för en och en halv timme, i Sverige kostade det ju 900 kr och det tog några dagar. Nästa gång min mobil går sönder väntar jag tills jag är här. Billigare, snabbare och bättre.
 
Jag kan inte förstå hur snabbt denna veckan har gått. Imorgon är den sista dagen här, på fredag har vi morgonen på oss men vid lunch åker vi till flygplatsen och sen är det inget mer med det. Hemma. Utan Luke. Jag kommer börja storgråta som jag alltid gör. Antingen på flyget, bilen hem, eller hemma. När jag inser att jag faktiskt inte är hos Luke längre, när det verkligen går in i huvudet att vi fortfarande har det här satans lång distansförhållandet. Att åka hem från honom är inte "ses imorgon", det är "ses.... om några månader kanske?". När vi har pengar igen, och tid. 

Costa Coffee

Gick upp och tränade innan frukosten idag igen. Har tänkt att jag ska försöka träna varannan dag. Träna varje dag när jag är med Luke är helt omöjligt, haha vårt liv går ut på att dega och tjocka oss så mycket som möjligt när vi är tillsammans. För sånt gör jag aldrig, jag stressar väldigt mycket i vardagen och tycker om när det händer saker jämt. Och att hålla igång träningen är något jag är väldigt noga med, men inte när jag är med Lukie... :P
 
Vid ett gick vi och mötte Liam, en av Luke's kompisar, och spelade snooker och biljard. Jag kan verkligen inte någon av dem haha, men jag hade ändå jättekul och vid slutet lyckades jag ändå få ner någon boll lite då och då. Och inte nog med att jag var dålig på att spela, jag var jätteklumpig med den där pinnen hela tiden. Jag slog tre personer med den! Först på Luke, sen på Liam, och den sista var ju bäst... När vi spelade biljard och jag skulle precis lyfta upp pinnen så kommer det en kille bakom mig och då lyfter jag upp pinnen så den slår honom riktigt hårt mellan benen... Haha omg jättemånga tittade för han bara "aaaaahhh!!!" och typ alla asgarvade... Jag sa såklart förlåt, det var verkligen inte meningen av mig, och han bara skrattade själv också men jag såg att han hade ganska ont en stund efter för han och hans kompisar var inte så långt ifrån oss. Förlåt igen främling, samtidigt var det sjukt kul.
 
Efter några timmar med snooker och pool gick jag och Luke till Costa Coffee för jag ville verkligen ha varm choklad, Liam skulle egentligen gå med men han hade inte tid. Supergod varm choklad, kommer gå dit igen. Vid halv 6 hämtade Luke's bror Matt oss så vi kunde passa han och hans flickväns hund Caleb, har nämt Caleb i bloggen tidigare för vi har vart ute med honom nästan varje gång jag vart här. Så vi gick en runde med Caleb i ungefär en timme. Nu sitter vi hemma hos Luke igen och jag är inte hungrig riktigt än så därför tänkte jag blogga medan jag väntar på att bli hungrig. Får se vad vi gör resten av kvällen, adios amigos

Det blev bio



Bland annat. Först gick vi ut i skogen, har lite bilder på kameran därifrån men bloggar från mobilen så dem kommer ut senare. Sen gick vi och shoppade utan att shoppa, dvs bara titta. Och resten av eftermiddagen innan bion började spelade vi spel. På bion såg vi Cuban Fury, en helt okej film tyckte jag. Inte jättebra film, men Luke tyckte om den. Nu sitter vi i köket och jag har nyss ätit en macka för jag var så himla hungrig. Hoppas ni andra också haft en bra dag idag! :)

Morgoninlägg

Hejhej, har nyss varit nere och ätit frukost och nu sitter jag på Luke's rum och har precis blivit klar med hår och smink. Idag har vi en massa olika planer för vi vet inte vad som går att göra. Vi har tänkt åka på bio ikväll i Kettering, men dit måste vi få skjuts eftersom vi kan inte ta oss dit med buss och det är inte säkert att dem kan skjutsa oss. Annars hade vi tänkt gå ut i skogen en stund under dagen i alla fall, men det verkar som det ska regna och jag har inga vattentäta skor. Men vad det ser ut som är att regnet kommer först ikväll så jag tycker jag och Luke borde gå ut i skogen ändå. Annars skulle vi träffa en av hans kompisar nån gång i veckan så det beror på om han kan idag. Och jag behöver mer träningskläder och där finns en bra affär för det borta vid Asda och dom affärerna vi var igår, dvs dit det tar lång tid att gå. Och det gjorde vi igår så vi vet inte om vi vill idag igen haha . Jaa... vi får se vad som händer.
 
Förresten, på sidan Luke kollar vädret på står det under olika rubriker om det är regn, vind osv. Sen finns det en rubrik "temperatur" och en "vad det känns som". Hahah tycker det är ganska kul. Det är ju sant, är det 5 grader ute känns det som 0. Och det är så dom har skrivit på en helt seriös sida "Temperatur: 5   Känns som: 0"

Jane Norman

Vaknade jättetidigt idag, vid 6.30. Men gick inte upp direkt såklart, men när vi gick upp tränade jag lite snabbt innan frukosten. Skönt att jag får tid att träna här ändå, så jag inte kommer helt ur rutin till när jag kommer hem. Och för att jag älskar att träna. Hursomhelt, vi var uppe själva i typ tre timmar haha . Han ta en dusch och spela Wii ganska länge. Vid 11 tror jag, gick vi bort till Asda, Matalan och alla dom affärerna som ligger rätt långt ifrån Luke. Ännu en sak vi är olika med, jag älskar att röra på mig men att gå långa sträckor tycker jag verkligen inte om. Han är inte särskilt intresserad av att träna men han går jääättelångt och mycket. Han tar nästan aldrig buss någonstans. Hursomhelst, vi gick dit och kollade mycket efter skor eftersom jag behöver ett par nya skor eftersom leopard skorna jag hade idag matchar inte till allt och då har jag mina röda skor. Dem röda är assnygga men obekväma att gå långt i, och som jag nyss sa så går man väldigt mycket med Luke. Men jag hittade inget.
 
Vi gick till the town center, vad det nu heter på svenska. Centrum, antagligen. Där dom allra bästa affärerna finns, t.ex. Jane Norman och River Island. Dom två är dom bästa punkt slut. Dessutom finns H&M där och det mesta är mycket billigare här än i Sverige! Första gångerna jag var här tänkte jag att det är inte lönt att gå in på H&M, det kan jag göra i Sverige. Men jo det är det... mycket billigare. Jag hittade i alla fall en jättefin rosa väska som jag funderar på att köpa, om jag bara ha tillräckligt med plats i resväskan för hemresan. Så har inte köpt den än. Men jag köpte en jättesnygg svart topp från Jane Norman! Innan vi gick hem ville jag gå och klättra på klätterställningen i en lekpark haha, jag är barnslig, det vet ni. Luke har varit helt 100% ovillig till minsta lilla bild på honom under hela dagen, vilket är ganska konstigt. Han brukar aldrig bry sig om hur många miljontals bilder jag tar på honom men han har inte alls viljat vara med på bild idag. Dagen är ju inte slut så jag ska nog lyckas moahhahaa... Förresten så är bilden på Shrek gjord av godis, rätt kul, Luke tyckte jag skulle ta bild på det iställt för honom. Nä men, nu ska vi titta på en film, ha det bra!

Leker nyhetsreporter

Sov knappt inatt, jag var så himla nervös inför idag. Eftersom jag och Luke träffas nästan aldrig, vi sitter alltid på Skype och pratar om "när vi är tillsammans" osv. Och att sen inse att snart så är vi faktiskt tillsammans, det är helt sjukt... Jag blir alltid jättenervös inför att träffa honom. Men en bra nervositet.
 
Som vissa kanske vet så är det översvämning och ett väldigt oväder här i England, och ja, det är det verkligen! Ingen översvämning just här där Luke bor, men att åka bil hem från flygplatsen asså... Först var det egentligen på flyget, när vi skulle landa som det var en massa turbulens pga vinden. Ush jag gillar inte turbulens, verkligen inte alls. Och sen ska det ta ungefär en och en halv timme med bil. Det tog tre. TRE TIMMAR. Vi satt fast i bilkö i nån halvtimme på ett ställe sen gick det lååångsamt på jättemånga vägar och vi fick köra en stor omväg för att komma "hem". Det är ju egentligen inte mitt hem men ni fattar. Påvägen hann jag se tre bilkrascher, och jag såg ännu en fjärde när vi var ute nyss. Herregud, fyra bilkrascher på en dag. FYRA BILKRASCHER. Sinnes. Plus att en byggnad har rasat i London så någon dog, och nästan alla staket har blåst omkull inklusive Luke's och något tak hade flygit av någonstans. Och någon dog av en stor våg. Asså shit, stackars alla människor som reser till London på semester, blir nog inte roligt. Jag har tur som verkar vara i en av dom säkrare delarna men hoppas verkligen inte det kommer hit! Jaja, leker för mycket nyhetsreporter nu. Sitter och rabblar upp alla olyckshändelser haha...
 
Precis som jag trodde också, jag har ätit hur mycket som helst idag och onyttigt. Jag är jätte jätte jättemätt. Ni ser chokladen på bilderna? Luke har gjort dom till mig, som alla hjärtans dag present! Världens gulligaste och dom var världens godaste! Och den andra bilden på VS kassen är ju ganska uppenbar, jag handlade på VS på flygplatsen. Jag hade geléhjärtan till honom också som alla hjärtans dag present men dom har jag inte bild på. Plus att snart ska Luke fixa middagen till oss, som jag inte vet vad det blir. Men jag vet att det blir en tre rätters middag, alltså jag får förrätt, varmrätt och efterätt. Mums! Dock är jag fortfarande inte alls hungrig så vet inte hur jag ska klara det haha... Men jag älskar verkligen att Luke är så duktigt på att laga mat, det är så himla mysigt när han lagar mat åt mig. ♥

Q/A

↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑↑
Förmodligen sitter jag på planet till England nu, ska landa 11.25 engelsk tid, alltså 12.25 svensk tid om flyget är i tid. Så gjorde detta inlägget tidsinställt. Egentligen tänkte jag svara på frågan i slutet av någon av inläggen igår men jag glömde båda gånger... Men jag fick en fråga på mitt inlägg om smycken om hur jag gjorde bilderna sådär.
 
Hur fixar du dina bilder sådär "lager på lager"?
Det gjorde jag först på ribbet.com där jag gjorde bilden större och suddig för originalet är dom små. Minns ni picnik.com? Om det var någon annan än jag som använde det. För ett tag sen upptäckte jag att det finns en sida som heter ribbet.com och den är EXAKT likadan! Så saknar ni picnik.com är det bara att gå till ribbet istället. Och sen la jag in den på paint (haha jag använder svåra proffesionella program, jag vet) och satte bilden ovanpå. Man kan säker göra det där på tusen olika sätt i olika program och säkert mycket snabbare och lättare, men det var så jag gjorde. ^^
 
 

Alla hjärtans dag ♥

Snackade inte så mycket om alla hjärtans dag i förra inlägget, och det är det ju idag! Så dessa godsaker har mamma fixat hem som väntar efter maten. Har ingen aning om jag tycker om vaniljhjärtan, jag har säkert smakat det nån gång men minns inte vad jag tyckte. Dom ser väldigt goda ut iaf.
 
Idag blir egentligen inget särskilt alla hjärtans dag firande för jag har bara packat, gått i skolan, tränat, städat osv inför imorgon. Eftersom jag och Luke träffas ju imorgon så vi ska ha vårt alla hjärtans dag firande imorgon istället. Dessutom så brukar vi alltid försöka att inte Skypa dagen innan vi träffas, för då har vi lite mer att prata om och om man spenderar tid ifrån varann blir man närmre när man faktiskt träffas. Dock tycker jag redan vi spenderar aaalldeles för mycket tid ifrån varann med tanke på att vi bor i olika länder. Och sen brukar det aaaldrig funka, det slutar alltid med att vi saknar varann för mycket och Skypar ändå. Dessutom är det ju alla hjärtans dag idag, det är ju just då vi ska vara tillsammans på något vis iaf...
 
Men glad alla hjärtans dag allihopa igen! ♥


Påverkas lätt eller inte alls?

Idag hade jag bara två lektioner vilket var riktigt skönt, eftersom jag blev klar med uppgiften till medielektionen igår så därför behövde jag inte komma idag. Det var det flera andra som inte behövde heller, undra hur många som egentligen behövde komma. Och det var väldigt tur för vi har en två timmars håla mellan idrotten och medieproduktionen, vilket betyder att jag slutade halv tolv istället för 14.40. Idrottslektionen var jättekonstig för vi skulle ha teori men det var inte som en vanlig teori lektion. Vi såg olika klipp på personer som besteg berg och fakta om det, samtidigt skulle vi sitta med en klämma på näsan som gjorde jätteont och tre sugrör i munnen för att veta hur det känns att andas uppe på ett berg. Efter den lektionen orkade jag inte stanna och äta i skolan så jag for hem direkt och tränade och åt efter det. Gud vad det är härligt att träna!
 
Jag har tränat varje dag sen Luke åkte hem, så brukar det vara, jag brukar träna varje dag. Det är väldigt få dagar jag inte tränar. Men vartenda gång jag är med Luke så tränar jag inte, plus att jag äter hur mycket godis, mcdonalds, pizza och annan sån mat som helst. Jag har inte kollat om det faktiskt är så men det känns som jag alltid går upp i vikt med honom, haha... Jag och Luke är varandras motsatser i det mesta, det är svårt att hitta likheter mellan oss mer än att vi är människor. Och ännu en sak som är helt olika med oss är att jag påverkas jättelätt av vad jag äter och hur mycket jag rör på mig. Jag går upp i vikt lätt och jag går ner i vikt lätt. Går faktiskt upp i vikt rätt mycket lättare än jag går ner, men ändå. Men Luke, han påverkas knappt alls av hur mycket han rör på sig eller vad han äter! Han har provat flera olika sätt. Oavsett om han äter jättemycket bara onödiga saker vartenda dag, eller om han knappt äter någonting och väldigt nyttigt så är han nästan exakt samma storlek ändå. Alltså, han blir inte alls mycket tjockare eller smalare oavsett. Det skiljer kanske 2 kilo. Han tycker inte alls om det, men själv hade jag gärna haft det så haha, för då hade jag kunnat träna hur mycket jag vill för jag älskar att träna och sen kunnat äta hur mycket choklad och godis jag vill. Men det är nog för att jag påverkas väldigt lätt som jag vill ha motsatsen. Han vill ju kunna se skillnad på sig beroende på vad han äter och gör. Att jag påverkas så lätt betyder ju att jag måste fokusera mer på att verkligen hålla mig hälsosam för att inte bli över eller underviktig, men samtidigt så hade det inte känts särskilt kul om jag aldrig ser någon skillnad på mig. Så egentligen vet jag nog inte vad jag vill helst... Där mittemellan.
 
Glad alla hjärtans dag förresten!

Tandläkaren


Sitter och väntar hos tandläkaren nu. Dom är aldrig i tid. Dem skriver alltid att det är jääätteeeviktigt att passa tiden, sen gör dom aldrig det själva. Det är bara en helt vanlig kontroll idag, så det är nog inga problem. Fast jag är nästan helt säker på att dem kommer nämna mina undertänder, heter det det? Dem nedre iaf, för dom sitter för tätt. Dem har sagt att om det gör ont på mig att ha tänderna så tätt så kommer dom att dra ut en tand, så dem andra får bättre plats. Men jag säger alltid att det inte gör ont, egentligen gör det det. Oftast inte, jag brukar inte känna någonting. Men ibland kommer det bara helt plötsligt och då känner jag hur tänderna verkligen trycks ihop och det gör ont. Men ni vet, om man vänjer sig vid att något gör ont så bryr man sig inte lika mycket, om det inte gör jätteont. Men det gör inte sådär otroligt ont och dessutom inte så ofta, så jag ser inte det som något problem. Och sen har jag någon mjölktand kvar också, men det är bara småproblem och det brukar inte vara något speciellt problem för mig hos tandläkaren. Jaja, dem kommer väl snart, hejdå :)

Smycken

Jag älskar mode och att shoppa kläder, accessoarer och smink hur mycket som helst. Jag vill ha en jättestor walk-in closet som aldrig tar slut. Det ska finnas oändligt många väskor, både handväskor, resväskor, skolväskor, clutches och alla sorts väskor man kan ha. Massor av fina festklänningar och jättemycket myskläder, massor av jeans och mer skor än det egentligen får plats med. Inte lönt att fortsätta rabbla upp allt, ni förstår nog. Det är så jag vill ha det. Kort sagt - oändligt med allt i min walk-in closet. Och det ska vara mycket glitter, vitt, och glada färger. Men just en sak som definitivt piffar upp kläderna om jag inte har ljusa eller färgglada kläder på mig är smycken. Smycken är skitsnyggt att ha, allt möjligt. Piercingar, halsband, armband. Armband är nog min favorit sort av smycken. Men mitt favorit smycke är helt klart världens finaste och gulligaste halsband från Luke! Det är ett hjärthalsband som jag alltid har på mig, så jag alltid har en del av honom med mig ♥
 
Jag har en låda full med smycken på mitt rum, men hur ofta använder jag det? Aldrig... Jo, ibland, men det är väldigt sällan. Många är också gamla eftersom jag aldrig köper eller önskar mig nya, men jag har ändå en hel del smycken som skulle vara skitsnyggt till många kläder jag har. Jag bara använder det inte, för jag trivs inte i smycken. Låter konstigt ellerhur? Men jag tycker smycken oftast är jobbigt att ha på sig. Jag tar av dom efter halva dagen och bestämmer mig för att aldrig nånsin plåga mig sådär igen, haha... Jag vet inte varför jag tycker det är så jobbigt att ha på mig smycken. Är det små, små örhängen som jag knappt känner att är där, ett armband som sitter åt så det inte trillar av eller liknande så tycker jag om det. Jag ska helt enkelt inte märka av smyckena alls. Jag har vissa sånna smycken  men jag har aldrig på mig dom ändå. Tycker faktiskt det är jättesynd för guuud vad jag älskar smycken! Men bara att titta på, inte att ha på mig.
 
Men Luke är iaf jättebäst (som vanligt) och hittade ett helt perfekt halsband för mig! Det är litet så jag knappt känner att jag har det på mig och är ett jättefint hjärta i en jättefin röd/rosa/lila färg. Mest röd men i vissa ljus ser den rosa eller lila ut. Det enda dåliga är att jag måste ta av den när jag tränar ibland för den är ivägen men annars har jag alltid på mig det för jag älskar halsbandet ♥

Jag som trodde snön höll på att försvinna...




Jag hade så fel, så fel, så fel

Visa respekt men få ingen tillbaka

Jag lockade håret idag som ni ser på bilderna. Det håller verkligen aaaaldriiiig. Dem där bilderna tog jag imorse precis efter, och nu, är det helt rakt. Det är inte ens vågigt, det är som helt vanligt självfall. Förutom att det inte ser naturligt ut för jag sprayar alltid så mycket för att det ska hålla sig men det gör det aldrig. Jag brukar locka mycket mer än sådär. Jag brukar locka hela håret och inte bara nedre delen, och jag brukar använda en annan locktång som jag får mycket mindre lockar med och det tar typ tre gånger så lång tid. Imorse kände jag bara för att göra lite snabba lockar längst ner men nänä, dom ville inte vara kvar länge.
 
Vi fick tårta i matsalen eftersom vi hade invigning igår. Dock var jag inte alls hungrig vid lunchen, vet inte varför. Och helt sjukt trött på pasta för jag väljer pasta nästan varje dag i matsalen. Men som vanligt har jag frukt med mig i väskan och idag var en av dom få dagarna jag faktiskt åt båda frukterna jag hade med mig. När jag kom hem har jag tränat, tittat på en film, skypat med Luke, ätit och nu tänker jag snart packa lite till. Började packa igår men det var väldigt lite. Det är ju fortfarande några dagar kvar (eller okej, bara två, iiiiih! :D) och jag kan väl packa allt på fredag men jag stressar så lätt så det är ingen bra idé. Plus att det är väldigt bra att jag lägger undan kläderna jag ska ha med mig dit så jag inte har på mig dom, för dom måste ju hinna tvättas.
 
Förresten...
Man ska alltid ha respekt för andra. Och det är rätt. Men att man ska visa respekt för någon som inte visar någon respekt tillbaka, det är så *********. För om man alltid visar respekt för någon, men inte får något tillbaka, då slutar man respektera den personen. Men så fort man slutar respektera den personen, då blir andra människor så arga för att man inte visar någon respekt. Asså, jag visar ingen respekt för dom som inte visar mig någon tillbaka. "Om du respekterar mig så respekterar jag dig", som alla säger. Men om man faktiskt gör på det viset, alltså att man endast visar respekt för dom som visar tillbaka, då är det fel. Man ska alltid visa respekt och bara ta andras skit. Och desto mer skit man får desto mer ska man uppskatta personen man får det från. Det är i princip så folk oftast tycker. Sjukt störigt. Jag säger inte att jag är perfekt och aldrig gjort det misstaget, för det är lättare att säga till någon annan att göra rätt än att själv göra det. Men det är ändå så sjukt mycket dubbelmoral.

Nya Malmö Latin invigning

Idag hade vår skola sin invigning, så nu är den väl officielt öppnad eller vad man säger. Dagen började med att vi hade en vanlig lektion, journalistiken, som jag berättade innan. När vi kom till lektionen sa vår lärare att vi egentligen inte behövde komma på den lektionen om vi inte ville. Och det säger han DÅ? Det hade ju vart rätt bra att veta innan man tagit sig till skolan. Men efter den lektionen hade vi en jättelång rast för resten av dagens vanliga lektioner var inställda pga invigningen. Vid 11 åt vi lunch, och sen var det två timmar till att bara vänta. Klockan 1 började det, då var alla samlade vid entrén till den nya byggnaden, som ni ser på första bilden. Det var nog bra att vi var inomhus ändå, eftersom det regnade. Då höll någon tal och sen sjöng alla den där låten vi har övat in på repitionerna, jag kan fortfarande inte den men jag bara nynnade med lite. Efter det satt vi i olika klassrum och jobbade med olika saker så att besökarna kunde se vad vi gjorde på de olika programmen. Och eftersom vi går samhällmedia gjorde vi en kort podcast eller vad man ska kalla det. Nu sitter jag på stationen och nästan alla tåg är inställda... Om en kvart verkar där vara ett tåg jag kan ta i alla fall. Ush dom här tågen... alltid så mycket problem.
 
 

Jobbig natt & blind på deltid

Sov jättedåligt inatt. Vet inte varför. Men jag somnade, och vaknade, somnade, vaknade, somnade, vaknade, somnade, vaknade osv osv, hela natten. Första gången jag vaknade kollade jag var klockan var för jag trodde min väckarklocka skulle ringa snart, men det hade bara gått 10 minuter sen jag lagt mig... Jag hade typ 7 timmar till att ligga kvar i sängen. Jag blev jätteförvirrad haha . Sen vande jag mig vid att det hände resten av natten så jag trodde jag fortfarande drömde när väckarklockan ringde, så jag stängde av den förrän den ringde riktigt högt så jag insåg att den faktiskt ringde på riktigt. Luke sa att jag är nog nervös eller orolig inför något men isåfall vet jag inte vad jag är orolig för. Men sånt händer ju ibland, att man inte vet varför. För jag vet seriöst inte vad jag är orolig för, eller inte så pass orolig att jag skulle få svårt att sova i alla fall.
 
Nu sitter jag på journalistik lektionen, den enda lektionen för idag och jag har precis gjort klart min artikel i indesign. Anledningen att vi bara har en lektion är för att resten av dagen ska vi ha invigning av skolan, eftersom den är ny. Jag går på Nya Malmö Latin för er som inte vet. Förresten, ni vet sånt här... "ögonflimmer"? Det är vad mamma kallar det i alla fall, hon vet inte heller vad det heter. Men ni vet när man är trött, stressad, eller något sånt, så kommer det en massa färger framför ögonen så man blir typ blind på en bit av ögonen? Det brukar börja som en liten prick och sen blir den större och större, och oftast slutar det som en stor båge rakt framför ögonen, så jag kan inte se någonting där bågen är. Det låter kanske jättekonstigt men jag hoppas ni förstår vad jag menar. Man kan inte se på en viss del av ögonen helt enkelt. Det känns som det händer mig jätteofta. När jag har snackat med folk så har de hänt dom nån gång osv, men för mig händer det 1-2 gånger per månad. Är det normalt? Att jag inte kan se någonting på en viss del av ögat, 1-2 gånger per månad? Igår hände det på en lektion, så jag bara satt där och stirrade på skärmen utan att egentligen kunna se skärmen. Så egentligen stirrade jag ju inte på skärmen, för jag kunde inte se den. Men jag bara låtsades att jag läste vad som stod, för jag kunde inte jobba med något när jag inte kunde se. Det är jättestörigt. Om någon förstår vad jag menar och vet något som hjälper, så är ni jättesnälla om ni lämnar en liten kommentar med tips. Det har hänt på prov nån gång också, det sabbar ju hela provet när jag knappt kan se. Minns att det hände på engelska nationella. Ush vad drygt det var. Känns som jag är blind på deltid.

För mycket hälsosamt blir ohälsosamt

Jag åt nyss massor med digestivkex, vet inte hur många. Jag var inte hungrig utan bara helt sjukt sugen på digestivkex med ost. Nu snackar jag inte lite ost, utan lager på lager med ost. Nästan mer ost än kex, eller jo okej, det var mer ost än kex. Och varför jag skriver detta nu är för att innan jag åt dom tänkte jag "Nej, jag ska inte äta så mycket ost, det är onyttigt. Jag är inte ens hungrig." Varför tänker jag så? Jo för jag brukar äta nyttigt och jag vet vilket resultat det, plus träningen, ger. Jag har börjat träna ännu mer än tidigare, gud vad jag älskar det! Och jag ser resultat. Det är verkligen jättehärligt. Och resultaten kommer inte fram på grund av något diet, hoppar över måltider eller något annat sånt. Resultaten kommer eftersom jag äter och tränar hälsosamt och har gjort det väldigt bra den senaste tiden. Så jag kan verkligen ha gott samvete för resultaten, det är ju dessutom det som håller i längden. Att jag lär mig leva ett hälsosamt liv och får det som vana, inte att jag elittränar ena dagen och bränner en massa fett bara för den dagen och sitter sedan i soffan med 18 påsar chips dom nästan 17 veckorna. Eller någon diet eller att jag inte äter. Och det är jag jätteglad över! Jag håller mig hälsosam och mår sjukt bra av det.
 
Men nu ikväll när jag helt plötsligt fick värsta suget efter ost (och kom ihåg, jag menar verkligen JÄTTEmycket ost!), då tänkte jag "Nä, det där ska jag inte äta". Jovisst jag har hållt mig undan från att äta vissa onyttiga saker genom att bara bestämma mig för att jag får inte äta det. Men herregud, jag får inte bli för besatt av att jag ska bara äta nyttigt. Om jag verkligen vill ha kex med ost, då ska jag ju ta det. Jag ska inte äta fett, fett, fett, fett, fett 24/7 för då är jag inte hälsosam längre. Men att jag har en liten tjockisstund då och då, vad gör det? Jo, det är klart det gör något. Det gör skillnad, men väldigt lite eftersom det bara händer nån gång då och då. Om jag nu är så hälsosam som jag lärt mig vara, då förtjänar jag ju en liten tjockisstund. Det var det jag insåg. Jag strävar ju inte efter att få anorexia. Även om jag är så långt ifrån anorexia som man kan komma just nu, så börjar det ju alltid någonstans. Min tanke om att verkligen satsa på ett hälsosamt liv ska ju inte övergå till något annat än hälsosamt. Jag kanske förstorar upp den här grejen alldeles för mycket eftersom det var bara en ynka kväll som jag tänkte att jag inte borde äta det, bara för att det är onyttigt. Men det är ju så folk med ätstörningar tänker, tror jag... Det borde väl vara så dom tänker? Klart att jag måste stoppa mig från att äta hur mycket onyttigt som helst, men jag har inte haft en tjockisstund på ett tag nu. Jag får inte gå in för det här med att vara hälsosam allt för mycket, får då blir det inte hälsosamt längre.
 
Men herregud vad jag skriver på... Jag tänker ofta att jag bara ska skriva ett litet snabbt inlägg om nånting sen skriver jag och skriver, och skriver, och skriver. Jag orkar aldrig läsa igenom mina inlägg själv för att se vad jag faktiskt publicerar. När jag bestämmer mig för att skriva om mina tankar, en åsikt, känslor eller liknande så är jag som liten hund som släpps lös för första gången från kopplet. Rolig jämförelse jag vet, men typ så. Jag bara skriver utan att tänka, jag kan skriva precis vad som helst och jag kanske formulerar mig på helt fel sätt osv. För jag tänker att jag ska läsa igenom det senare, innan jag publicerar. Gör jag det? Never in my life. Men min blogg är som min dagbok, där jag får skriva precis vad jag vill och jag kollar aldrig igenom det så det faktiskt ser bra ut i någon annans ögon. Kortfattat vad jag menade med detta inlägget var: Jag insåg att jag får inte gå får långt när det gäller att vara hälsosam, då blir det inte hälsosamt längre.

Saknar cheerleadingen

Idag hade vi repitition igen inför invigningen av skolan som är imorgon. Jag kan fortfarande inte texten till vad vi ska sjunga, men något ungefär så det är bara att nynna med lite. Tydligen ska det bli regn imorgon just vid klockan ett när vi ska göra det, så därför övade vi inomhus idag. Det känns väldigt oplanerat tycker jag. Först så skulle det ju vara utomhus men nu när dom insåg att det kanske inte går så har dom ingen bra reservplats, för alla kommer absolut inte få plats i entrén plus gästerna. Efter den repitionen var jag och Ida låtsas besökare åt Marie igen, men  när vi gick förbi klassrummet där resten av vår klass satt kom vår lärare ut och var sur över att vi inte var på "låtsaslektionen", men vi hade fått veta att dem behövde låtsasbesökare så därför var vi det. När vi sen kom till radiostudion där några andra från vår klass satt sa vår andra lärare att det var rätt gjort av oss. Plus att rundan som gästerna ska få gå visar i princip bara den gamla byggnaden, dem ska väl se den nya? Jaja, det blir säkert bra imorgon men antagligen lite oseriöst.
 
Så när jag kom hem hade jag väldigt kort tid på mig att isåfall byta om, fixa mat att ta med mig och sen åka till cheerleadingen så jag bestämde mig för att jag skippar det ikväll. Nu ångrar jag mig faktiskt lite att jag inte skyndade mig istället och for dit, saknar cheerleadingen. Jag var ju inte där förra måndagen heller pga invigningen. Å andra sidan har jag fått en del saker gjort, som jag antagligen hade stressat över annars. Jag har bland annat fixat en liten alla hjärtans dag present till lilla Lukie. Tänker inte skriva vad det är ifall han skulle läsa, men han läser nästan aldrig min blogg så det är inte så stor chans förstås. Alla hjärtans dag är ju på fredag men eftersom jag flyger till honom på lördag så får vi fira vår alla hjärtans dag då! ♥♥♥

Checkat in

Har checkat in för resan till lilla Lukie över lovet, iiiih I can't wait! Det är så sjukt drygt att ha distansförhållande. Man träffas så sällan och pengarna försvinner innan dom knappt kommit in på kontot för alla flygbiljetter. Och internet laggar sönder nästan hela tiden när man skypar. Men det är ju bara ett bevis på äkta kärlek, att vi kan ha det så i över ett år (1 år, 2 månader, 9 dagar idag) och kärleken blir bara starkare ♥ Jag älskar honom oavsett var han är. Är kärleken stark nog så övervinner den allt, även om det är tufft.

Hur skulle jag beskriva mig själv som person?

Det är lätt att man uppfattar sig själv annorlunda än hur andra uppfattar en. Och jag är säkert en sån person som uppfattas väldigt olika av olika personer eftersom jag kan bete mig helt olika beroende vem jag är med eller vart jag är. Men många undrar ju hur andra ser sig själva som person, och oavsett hur jag skulle beskriva mig själv tror jag att jag hade fått ett antal personer som inte håller med. Men jag har funderat på det här med hur jag verkligen ser mig själv som person och hur andra ser mig. Jag tror som sagt att jag uppfattas väldigt olika av olika personer i olika situationer, men även om jag kan uppfattas olika av andra så har jag ju ett sätt jag uppfattar mig själv på.
 
Jag tycker att jag är en väldigt omtänksam person. Jag skulle nog säga att det är min starkaste eller en av mina starkaste egenskaper. Jag sätter oftast andra före mig själv, jag bryr mig mer om hur andra mår. Jag mår absolut minst lika dåligt som personen jag sårat om jag råkat såra någon, jag klarar verkligen inte av att göra det. Jag menar aldrig att såra någon men jag vet att det råkat hända och jag mår riktigt dåligt för det. Även personer jag bråkat med eller egentligen inte tycker så mycket om bryr jag mig om, jag vill inte att någon ska må dåligt. Däremot tror jag inte att jag egentligen är särskilt bra på att stötta personer i svåra lägen. Jag vet aldrig riktigt vad jag ska säga och jag har ett guldfisk minne som förstör så satans mycket när jag glömmer bort vissa saker människor sagt till mig. Mitt minne är definitivt en av mina sämsta sidor, det är seriöst riktigt dåligt. Men jag bryr mig så otroligt mycket om andra, det är bland annat därför jag vill bli psyolog eller något liknande för att på något sätt kunna hjälpa andra. Sen rent allmänt att umgås med mig kan vara ganska olika. Jag kan vara väldigt lugn och så, men ibland kan jag vara helt hyper och aldrig hålla käften. Mestadels är jag nog där emellan. Varken hyper eller överdrivet lugn, typ en vanlig person helt enkelt haha . Jag gillar att skoja med folk och jag är väldigt barnslig. Med barnslig menar jag att jag tycker typ om att... leka. Haha, jag gillar att klättra runt på saker, typ som "inte nudda golv", jag tycker det är kul att gömma mig och skrämmas, typ "kurragömma". Jag är också en person som har väldigt lätt för att prata om mina känslor vilket ni som läst min blogg ett tag förmodligen vet. Men liksom, face to face också. Jag kanske inte alltid pratar om mina tankar och känslor av mig själv (men ibland gör jag) fast om folk frågar brukar jag berätta vad jag tycker och känner.
 
Mitt humör eller rent allmänt hur jag mår påverkas också rätt lätt av andra, eller av småsaker. Jag kanske har... vad ska man säga? "Starka känslor", låter konstigt men hoppas ni förstår. När jag är glad kan jag verkligen vara jätte jätte jätteglad så jag bara vill skrika av glädje, av en liten sak som att dom har gurka i matsalen. Eller okej, kanske inte av gurka, men ändå ganska små saker. Det är också väldigt lätt att få mig på dåligt humör. Jag blir ledsen lätt över småsaker, kanske inte sådär överdrivet ledsen men ändå ledsen. Sen är det väldigt lätt att få mig att le och bli på bra humör igen. Är det någon större grej så kan jag fortfarande vara ledsen men det är lätt att få mig att glömma det för stunden och bli sådär jätte jätteglad istället. Likadant så får jag ångest väldigt lätt. Jag gråter lätt, jag skrattar lätt. Jag tror jag visar mina känslor rätt tydligt. Fast jag vet ju inte, jag ser ju inte mig själv från utsidan men jag tror att det syns ganska lätt hur jag mår för det är sällan när jag är på dåligt humör och ingen frågar mig vad som är fel. Eller när jag är glad har jag hört många säga "oj vad glad du är idag" utan att jag egentligen är ovanligt glad, jag är bara helt normalt glad.
 
Det där är nog hur jag skulle beskriva mig själv som person, så som jag ser mig själv just nu för folk som känner mig. Min starkaste eller en av mina starkaste egenskaper är att jag är omstänksam, jag bryr mig sjukt mycket om andra men jag är riktigt dålig på att visa det, jag har världens sämsta minne, jag är väldigt barnslig och gillar att leka, jag pratar gärna om mina tankar och känslor eftersom jag gillar inte att hålla allt inne i tysthet, och mitt humör eller rent allmänt hur jag mår påverkas lätt av småsaker som gurka eller av andra människor. Men jag beter mig som sagt väldigt olika i olika situationer. Och dom där olika beteenden vet jag inte vad dom beror på. Så dem flesta som läser kanske håller med om vissa saker och vissa inte. Eller så kanske jag har helt fel om allt med mig själv? Haha :D Men alla har både bra och dåliga sidor och jag är stolt över mig själv som person.

Igårkväll

 
 
 



Datorn är tillbaka!

Min dator är tillbaka! Gud vad skönt, och den funkar! När mamma lämnade in den imorse sa den där gubben att det kan hända att datorn har kraschat... NEJ, det FÅR INTE hända. Sen kom mamma hem med den för några timmar sen och då funkade den. Jag vet inte vad problemet var faktiskt men jätteskönt att ha tillbaka den, plus alla bilder jag har sparade här. Borde nog spara dom på USB också eller någon annan stans så dom inte försvinner om den går sönder på riktigt.

Grattis pappa


Sitter på en resturang nu och tjockar mig riktigt mycket med pommes. Nästan varje gång jag går på resturang och äter något med pommes blir bara pommesen ätna, eller ungefär hälften av dem. Och jag ville ha det ikväll så nu har jag en gigantisk tallrik med bara pommes! Haha det blev alldeles för mycket igen. Anledningen att vi äter ute är eftersom det är pappas födelsedag, ingen aning hur gammal han blir men han fyller år. Grattis pappa!! Inte för att han läser min blogg men ändå. Idag är också en sån dag som jag ätit ovanligt mycket, inte bara nu utan i skolan också. Ni får ha en bra fredag allihop, hejdå

Jag vet nog inte vad en kontinent är, jag vet inte mycket

Gjorde min favoritsmoothie idag efter skolan igen, alltså av blåbär, hallon och jordgubbar. Dricker det nästan varje dag. Efter jag gjort smoothien tränade jag och efter det drack jag den medan jag kollade på Paradise Hotel. Jag tittar alltid på tv3 play så det blev ju ingen överraskning om vem som skulle vinna eftersom alla skriver det överallt. Men det är okej ändå tycker jag, eftersom jag gillar att veta vad som händer. Jag gillar också att se filmer flera gånger om eftersom jag vet vad som händer. Konstigt kanske men så tycker jag.
 
Förresten så fick jag tillbaka min dator idag som mamma skulle lämna in eftersom den var sönder. Jag blev jätteglad eftersom jag hade inte förväntat mig att få tillbaka den redan idag. Felet var att batteriet hade hängt sig, så han tog bara ut det och satte in igen. Men när jag skulle starta den för en stund sen så funkade den ändå inte. Den gick igång, men man måste välja "starta Windows normalt" eller någon reparationsgrej som rekommenderas. Jag försökte med reparationsgrejen massor av gånger, stängde av och satte på, försökte att starta normalt, om och om igen. Det funkar inte. Och han skulle tydligen inte vara där imorgon så den blir inlämnad först på lördag igen. :( Som sagt, tur att jag i alla fall har min macbook men tycker ändå det är drygt för jag föredrar definitivt min pc.
 
Fast ni bor ju inte på olika kontinenter?...
Jo...? En kontinent, så som jag har förstått det, är när det är hav emellan. Typ en ö alltså. Så Sverige och Asien är ju på samma kontinent. Storbritannien är ju för sig själv på en ö. Jag gick och frågade mina föräldrar för jag blev helt osäker när jag fick den kommentaren haha, eller har jag missförstått vad en kontinent är isåfall? Skulle inte förvåna mig eftersom jag har inte koll på det mesta. Men vad jag vet så är England, Scotland och Wales and ö som inte hör ihop med resten av Europa eftersom där finns hav mellan. Jag skulle mycket väl kunna googla detta men jag brukar inte förstå mig på fakta texter, så isåfall... vad är en kontinent då? Hahah du har säkert rätt, jag vet nog bara inte vad en kontinent är.
 
Nu ska jag gå och duscha, cya

På olika kontinenter, hur träffades vi då?

Hur träffades ni?
Gillar inte den frågan egentligen för jag gillar inte hur jag och Luke "träffades". Vi träffades på nätet, om jag ska vara lite djup så var det så att jag var nere i en riktigt dålig period i mitt liv och ville ha någon att prata med. Någon jag inte känner, någon som inte känner någon som jag känner, eller känner nån som känner nån som känner nån osv haha . Någon HELT utanför så jag verkligen kunde prata om vad som helst. Så jag ville ha en vän att prata med helt enkelt och efter ett tag började jag prata med honom. Det var faktiskt inte jag som började prata med honom, det var han som började prata med mig. Och eftersom han bodde i England hade jag inte överhuvudtaget i tankarna att vi någonsin kommer träffas, men jag råkade bli lite för intresserad av mina nya engelska vän hehehehe... Det gick väldigt snabbt, så folk blev lite chockade när jag sa att jag skulle åka till England och träffa en kille. Men så var det. Jag gillar inte att berätta hur vi "träffades", för egentligen träffades vi ju inte förrän vi hade planerat det. Vi träffades på en flygplats. Men folk har så mycket fördomar om folk som träffas på nätet, det finns massor av människor som gör det men det finns ändå så mycket fördomar. Jag förstår att fördomarna finns eftersom det kan vara farligt att träffas via nätet och sånt, men Luke är den ofarligaste personen som finns.

Ovanligt trött

Jag är så sjukt trött. Var det igår också, igår gick jag och la mig halv 8 för jag var så galet trött. Men sen skrev Luke till mig så då Skypade vi ett tag men sen sov jag. Idag har det vart likadant. Vid halv 6 tänkte jag "jag kanske ska och lägga mig snart?" Och sen insåg jag att klockan bara var halv 6... Klart jag kan gå och lägga mig ändå men hur kan jag vara så trött två dagar i rad utan att riktigt gjort något speciellt? Jag har inte sovit för lite heller jag har sovit typ dubbelt så mycket bara för jag är så trött. Okej kanske inte dubbelt så mycket men mer än vanligt. Har nyss ätit och ska kolla på Paradise Hotel, för jag kollar alltid på tv3 play för jag brukar glömma bort när det är på TV eller så gör jag något annat. T.ex. på måndagar är jag inte ännu hemma från cheerleadingen när det sänds.
 
Min pc har gått sönder förresten. Igårkväll var den helt plötsligt avstängd, jag kan inte minnas att jag stängde av den men det kanske jag gjorde. Fast jag tror inte det. Och sen gick den bara inte att starta. Ja, allt är i precis som det ska. Jag har haft den på laddning i flera timmar nu, allt är i, och jag har provat vänta ett tag och sen prova igen, jag har provat hålla inne startknappen jättelänge men det händer inget. Och den är fortfarande så. Någon som vet något som kan vara anledningen? Mamma ska i alla fall lämna in den till nån datorgubbe imorgon för att se vad som är fel, tur att jag har min macbook så länge i alla fall. Men jag tycker faktiskt om min vanliga pc mer. Jag vet att en macbook ska ju vara mycket bättre än en vanlig pc men jag gillar den mer. Plus att det får ABSOLUT INTE vara sönder så den inte går att laga för jag har ju alla bilder och videos på den.

Matteprov

Ska precis gå till tåget. Har matteprov första lektionen och det ser jag inte fram emot, känns som jag kan mer denna gången än på förra provet men det betyder ju inte att det är tillräckligt. Hoppas verkligen det, annars är jag körd. Förresten ser ni så söta öronmuffar jag har? Jag fick dom av Luke i julklapp, det är öronmuffar/hörlurar. Hihi, jättemysigt. Ni får ha det så bra idag allihop, hejdå :*

Att göra fel kanske är rätt?

Jag vet inte hur jag ska beskriva hur jag känner. Jag är arg men ledsen. Oftast är jag mest ledsen över det men just nu känner jag mig mest arg faktiskt. Jag vet inte vem jag kan lita på och inte. Det känns som jag jämt ska må dåligt för att någon annan ska må bra, det har hänt ett antal gånger. Skulle kunna skriva exakt vilka och när men det känns omoget att lägga ut någon på det viset. Jag syftar på olika tillfällen i hela mitt liv, inte nån viss tid. Det jag menar är att det har fänt flera gånger, men kan inte jag få må bra av att någon annan mår dåligt? Nej, för det skulle inte jag må bra av. Jag mår inte alls bra av att någon annan mår dåligt, inte alls. Folk ljuger mig rakt i ansiktet och jag tror på det tills jag tillslut ser att det bara var en lögn. Jag känner knappt att jag kan lita på folk som inte gjort mig nåt. Detta är ingen ny känsla, så har jag känt länge. Jag försöker alltid göra rätt men det kanske är det folk utnyttjar, att jag inte vill göra något dåligt. Så folk ljuger för mig och i slutändan tror jag att jag har gjort något fel. Hur kan jag göra så mycket fel när jag allt jag försöker göra är rätt? Men det gör jag inte. Jag gör inte sådär ofantligt mycket fel som jag först tror. För när jag tänker efter så är "felet" det rätta. Jag är bara så galet arg på folk som försöker få mig att må dåligt. Och dom lyckas, otroligt bra. Men just nu känner jag riktigt mycket ilska och vet inte om jag orkar tänka på att göra rätt hela tiden. Vad duktig jag är som bara vill göra rätt hela tiden då, men jag förlorar alltid på det. Jag låter ego som säger att jag gör rätt, men hur många gånger har jag nedvärderat mig själv för att någon annan ska må bra? Jag vill inte göra det längre. Jag vill inte offra mitt välmående för att någon annan ska må bra, igen. Jag har gjort det så många gånger men får inget tillbaka. Att göra fel kanske är rätt?
 

Luke är alla dom ♥

 

Kommentar

Vart bor din pojkvän då? :)
Den hetingen bor i England.

Espresso House

Försov mig idag så jag missade nästan tåget, men hann precis slänga ner lite frukost i väskan att äta på tåget och sen sprang jag och hann precis. Tur att jag vaknade så jag hann ändå, jag hade glömt sätta alarm på väckarklockan alls så jag kunde ha sovit mycket längre. Hade två lektioner idag, svenska och samhälle. Efter skolan skulle alla på hela skolan samlas i matsalen för att vi skulle repetera inför invigningen vi ska ha nästa tisdag, eftersom vår skola är ny öppnad så det ska vara någon invigning då där vi ska ha en flashmob. Men eftersom vi hade över en timme innan det skulle börja så gick jag med Melanie, Ida och Marie till Espresso House. Vid halv 3 var repetitionen och det var en jättekonstig flashmob där vi sjunger på latin haha, antagligen för skolan heter Nya Malmö Latin. Och efter det var jag låtsasbesökare åt Marie, för vissa elever på skolan ska visa runt gästerna som kommer så dom behövde låtsas besökare som dom kunde visa runt.
 
Känns som jag ätit huuuur mycket som helst idag, kommer inte äta nåt på ett bra tag känns det som. Ska iaf gå och träna lite nu, och sen tar jag nog en smoothie oavsett hur mätt eller hungrig jag är för det är så gott. Ikväll kommer Daniel, min lärare från Allakando också och kör lite matte. Har haft en jättebra dag så hoppas ni andra haft det med ♥

Liten Luke

 
Visst är dom här bilderna bara såååååå söta? Det är bilder på när Luke (min kille) var cirka 12 och gick i skolan. Undra vad han egentligen håller på med bilden. Men det var helt enkelt så att jag ville se gamla bilder på honom när han var här och då kom han på att det kan finnas gamla bilder på honom på skolans hemsida, den skola han gick på då alltså. Och det fanns där! Det fanns två till från någon ute dag där dom körde dragkamp men där var han mycket längre ifrån på bilden. Ville bara visa bilderna för visst är han helt sjukt söt? Precis som nu :*♥

Filmtips

Har aldrig gjort filmtips eller filmrekommendationer, vad man nu kallar det, så jag tänkte göra det och visa mina fem favoritfilmer. Gamla som nya.
 
1. The hunger games: Catching fire
Den har nog alla hört talas om men måste säga att den just nu är min favoritfilm. Såg den på bio med Luke, och herregud vad den var bra! Jag tyckte ettan var ganska långtråkig, men denna var en helt annan sak! Spännande och kul att kolla på för det händer saker jämt, och slutet får ju en att längta riktigt mycket till trean. Sjukt bra slut men ändå så jobbigt för man vill ju inte vänta.
 
2. Hundraåringen
Såg också denna på bio med Luke, fast denna såg vi i Skellefteå. Fick alltså två nya favoritfilmer ganska nyligen. Den är svensk och det är ärligt talat inte många svenska filmer som jag tycker är bra. Antagligen för det inte görs så mycket filmer så då blir det såklart inte så stort utbud men denna är jätterolig, och det är samma sak här, det händer saker jämt, sånna filmer gillar jag. Och det roliga är att Hundraåringen kan en person som pratar engelska också se helt utan översättning, för halva filmen är ju faktiskt på engelska! Kanske inget man tänker på om man inte är engelsk, för det gjorde inte jag så jag trodde Luke knappt skulle förstå någonting eftersom vi såg den på bio på svenska men han kunde ju se den för hälften var engelska.
 
3. Trassel
Disney gör ju rätt mycket barnsliga filmer och sånt så det mesta har ju blivit tråkigt nu (om det inte är Kalle Ankas jul haha) men vissa Disney filmer är jättebra familjefilmer så det spelar ingen roll hur gammal man är. Och Trassel är helt klart en av dom, tycker det är en jättefin kärlekshistoria. Önskar att jag hade hennes hår också haha
 
4. Mama
Riktigt bra och läskig film, och jättebra handling. Många skräckfilmer kan vara jätteläskiga men egentligen har dom ingen riktig handling, tycker jag iaf. Dom är mest bara för att skrämma folk lite här och var, och jag tycker det inte finns nån mening med det då. Så ska dom va läskiga måste där finnas nån vettig handlig i den också, och det har denna. Sen så tycker jag det är ännu läskigare när barn är med i sånna filmer, och det är just barnen filmen handlar om så det gör den extra bra!
 
5. Titanic
Gammal film som aldrig blir tråkig för mig. Såg den första gången när jag var 8 tror jag och minns att jag satt och kollade på den flera gånger i veckan då, det gör jag inte längre, har inte sett den på kanske ett eller två år för den är så lång men den är fortfarande precis likabra som jag tyckte den va när jag var 8. Alla vet nog vad den handlar om men den är i alla fall riktigt bra och blir aldrig för gammal för mig.

Godmorgon ♥




RSS 2.0